Vi behöver inga flashiga detaljer – låt oss bara få behålla vårt bad
Min far, konstnär Bengt Fredriksson, född och uppväxt i Huaröds prästgård, berättade under min uppväxt så gärna och ofta, om att han och hans skolkamrater lade grunden för att det blev ett ”riktigt” bad i byn. Boendes i prästgården, hade man då Mjöån ringlandes genom trädgården. En varm sommar kom man på att dämma upp en bit av ån i trädgården.
Där bedrev de en liten rörelse och tog betalt 10 öre i entré av alla som ville svalka sig och bada i det kalla bäckvattnet.
Nu, när jag själv bor i byn, har jag med egna ögon och känslor, fått del av hur ett litet friluftsbad är en så viktig del för byns överlevnad och gemenskap.
Hit kommer det också boende från andra närliggande orter som uppskattar lugnet, en mer stillsam verksamhet, för att man vill slippa de storskaliga friluftsbaden med en massa stim och stoj. En stor andel sommarboende uppskattar också att vi har ett eget, familjevänligt bad på orten.
Huarödsbadet är ett Sveriges äldsta friluftsbad tillsammans med några andra orter på Österlen. De borde vara värda att bevaras bara av den anledningen men här har man i omgångar fått kämpa om att få behålla det friluftsbad som anlades 1944-45 av lokala krafter och hemvärnsmän. Huarödsborna har under minst två perioder (dels i begynnelsen, dels senare under 2000-talet) drivit badet i en ideell badförening med driftsbidrag från kommunen som då gjort minsta möjliga investering för ett funktionsdugligt bad. Och det är av någon märklig anledning alltid så att om vi vill ha kommunal service på landsbygden är det alltid villkorat med att vi själva får lägga volontära timmar för att det ska bli möjligt.
”De senaste åren har badet drivits i kommunal regi men med förbehåll att ”detta är sista året”.”
Vi kräver inte några flotta inredningsdetaljer.
Vi har inte heller några krav på en lysande glasmosaikdusch.
Inte heller behöver vi några flashiga hopptorn.
Vi vill helt enkelt bara få behålla vårt bad, helt, rent och funktionsdugligt. Det är inte för mycket begärt.
De senaste åren har badet drivits i kommunal regi men med förbehåll att ”detta är sista året”.
Så kan vi inte ha det. Att inte veta, att inte kunna planera och agera själva över om badet ska vara kvar eller inte, är anledningen till att denna insändare skrivs.
Det finns på hemsidan många och långa meningar och beskrivningar om vad kommunen har för målsättning angående att arbeta för en levande landsbygd, en del av kommunen som bebos av hälften av kommunens invånare!
Det är valår. Vi på landsbygden är mycket intresserade av att få veta före valet hur ni politiker ställer er till att verka och satsa på en levande landsbygd och vem som vill arbeta för att satsa på vårt vackra friluftsbad.
Bodil Fredriksson, Huarödsbo, för Huaröds Byalag
