Pappan Morten vill berätta varför pappa gråter ibland

Mammor kan ha psykisk sjukdom. Pappor bryter benen. Så ser det ut bland de barnböcker som finns om föräldrars ohälsa om man ska hårddra det något.

Så ser det också ut i folks medvetande, vågar läkaren Morten Saksø påstå. Han vet. För sju år sedan drabbades han av svår utmattning och var sjukskriven under en längre tid. I början kändes allt som tabu. Han var ju man. Och dessutom läkare.

– Som om vi vore supermänniskor, och inte helt vanliga människor som någon gång når vår bristningsgräns.

Problemet, menar Morten, är att vi ofta inte märker det förrän vi redan passerat den där gränsen till fel sida.

Morten var läkare på infektionskliniken när allt brakade samman. Det dröjde inte länge innan både han och hustrun Therese insåg att det skulle bli en lång konvalescenstid och att det påverkade barnen, då en nyfödd dotter och en fyraårig son.

– Vi började prata om hur vi skulle prata med barnen, både nu och senare, för att de skulle förstå att inget av det som hände var deras fel och att de inte behövde vara rädda.

Man glömmer ofta barnen i sådana här situationer, när familjen redan famlar i blindo kring vad det är som händer, menar Morten.

– Barnen betalar ofta ett högt pris när en förälder är sjuk och många vänder det inåt. Många gånger tar de på sig ett slags ansvar.

De pratade med förskolan som han menar var fantastisk. Där lånade personalen barnböcker som berör psykisk utmattning och sjukdom.

– Av 20 böcker handlade alla om mamman. Det bekräftar tabut att pappor också mår dåligt och gråter ibland.

Tanken om att skriva en egen bok föddes nog egentligen ganska tidigt, men psykiskt och energimässigt har Morten haft fullt upp med att ta sig tillbaka på fötter. Han har insett att han är en annan idag och det påverkar också hela familjen.

– Det svåraste i början var att jag förlorade hela min identitet, som läkare, pappa och ja, människa.

Han konstaterar mitt i allt att han som pappa inte är unik, men heller inte tillhör gruppen som oftast drabbas av utmattningsdepressioner:

– Det är oftare mammor som blir utmattade eftersom de har heltidsjobb och dessutom tar ett större ansvar för hem och barn. Det är en ekvation som inte går ihop. Men att det bara är kvinnor och mammor som drabbas är helt enkelt inte sant.

Män, menar han, böjer oftare nacken, biter ihop och utvecklar senare fysiska sjukdomar på grund av stressen.

– Att män tycker det är skämmigt att må dåligt och inte söker hjälp är också en del av förklaringen till att män är väldigt överrepresenterade i självmordsstatistiken i Sverige.

Att skriva en bok om en pappa har varit en del av den egna bearbetningsprocessen, men han hoppas genuint kunna hjälpa andra i samma sits och belysa pappors situation. Han vill avdramatisera psykisk ohälsa och menar att om man inte kan prata om det med barnen, är risken att man får ungdomar som har ont i själen.

Hans fru Therese (också läkare) har varit delaktig i skrivandet, som har varit en lång process. Morten har valt att utgå från sin historia, men samtidigt göra den allmängiltig. Han riktar sig till barn i åldrarna 4-10 och har lagt till ett antal frågor i slutet för att få igång ett samtal. Antingen i hemmet, i skolan eller på förskolan.

– Jag hoppas det kan ge barnen hjälp att sätta ord på vad som händer. Att de får ett språk för det som är svårt.

Han tycker inte att psykisk ohälsa är något som ska gömmas undan. Barn och ungdomar måste lära sig att livet inte är en dans hela tiden, att det går upp och ner för alla. Och att det inte är farligt i sig.

– Det är okej att ha utmaningar och tycka att det är jobbigt ibland. Jag var jättedålig på att prata om sådant innan jag blev sjuk.

Att svara ”idag är jag ledsen” kan vara svårt, men blottar man sig kan man få hjälp. Morten har under de sista åren, sedan han börjat känna sig bättre, föreläst om sin resa. Han hoppas kunna träffa gymnasieungdomar framöver. Han är övertygad om att vi behöver prata om det i alla åldrar.

– Men, boken är fortfarande en ingång till samtalet, ingen helig graal med en enda lösning, ler han.

Han återgick till jobbet en tid, men mådde inte bra. Han har därefter testat andra saker, jobbat som trädgårdsanläggare till exempel. Men nu känner han sig mer på rätt väg. Han jobbar deltid som läkare, men i ett läkemedelsföretag, utan patientkontakt.

– Det är ett spännande jobb där jag får använda mina kunskaper som läkare, men där jag inte bär med mig patienternas historier hem.

Om han är stolt över sin bok? Jodå. Det är ju en bok han själv hade velat ha, då när han letade verktyg för att förklara för barnen. Han har redan hört från kuratorer att de är intresserade av att använda den i sin verksamhet.

– Det är en lokal bok, illustratör är Åhustjejen Maria Lyberg, och det känns också skoj.