…så är jag ingen sportfotograf. Överhuvudtaget alls.
Det finns ju seriöst duktiga fotografer inom det området så jag försöker helt enkelt fokusera på (hehe) annat, som detaljerna. I dag blev det mest fötter. Fötter tillhörande grymt duktiga tjejer födda 2007 och 2008.
Samt deras målvakt.
På återseende.
Ibland råkar jag bli fotbollsfotograf. Oftast är det äldsta ungens flicklag som hamnar framför kameran men idag blev det internationellt på idrottsplatsen i Vittsjö.
Matchen var EM-kval för F-18 och Slovenien och Kazakstan stod på planen och anledningen till att den här bloggen var på plats var att vårt osbylag fått uppdraget att eskortera de båda lagen in på planen.
Jag är ingen fotbollskommentator så vi kan skippa detaljsnacket och direkt avslöja att Slovenien krossade motståndet och vann med 14-0.
På tisdag möter förresten det svenska laget just Slovenien i lilla skånska Vittsjö och då blir det gruppfinal. Osby F07/08 finns då återigen på plats som maskotar.
På återseende.
Fotboll.
Fot.
Boll.
Just det:
På återseende.
Om ni har följt bloggen ett tag så har ni kanske läst att jag uppmuntrar till att hitta de lite oväntade, och inte alltid självklara, vinklarna på motivet.
Jag jobbar till stor del efter ovanstående koncept och jag tycker inte nödvändigtvis att ansikten måste stå i fokus. Eller ens synas.
Förra helgen var jag på fotbollsmatch när flickor och pojkar 8 och 9 år gamla möttes i en vänlig duell på Hästvedas idrottsplats. Hemmalaget gjorde inte flest mål, men det är sällan kämpaglöden påverkas för det, och det hoppas jag syns i bilderna nedan.
På återseende.
I dag blir det fotbollsbilder här i bloggen.
Ett iskallt Hässleholm i söndags morse. Det blåste så entusiastiskt, och så vrålkallt, att jag var nära att släpa tillbaka ungen till bilen igen. Nästa gång tar jag termobyxor, tumvantar och pälsmössa.
I alla fall, jag hade tagit med en kamera och ni vet vad som brukar bli resultatet ju. Stora teleobjektivet var med, ett 75-300 mm, och jag ljuger inte när jag säger att vinden i byarna greppade objektivet. Kameraremmen var hårt virad runt handleden…
Dagens stjärnor är Hästvedas lag PF 9. En hel hög små kämpar som i söndags mötte Hässleholm. Det senare laget gick segrande därifrån men jag kan lova att de alla gjorde sitt yttersta.
Vanligtvis är det inte barnen som får utrymme på tidningarnas sportsidor och därför känns det lite extra bra att kunna ge dessa spelare rejält med plats att breda ut sig på i mitt lilla hörn av internet.
De är inte morgondagens fotbollsstjärnor. De är dagens.
På återseende.
Den här bloggen brukar inte handla om sport. Men då fokus ligger på fotografering så kan det ju i princip dyka upp väldigt skilda ämnen här.
I går var jag på fotboll. Anrika Snapphanecupen pågår just nu och arrangerande Hästveda IF frågade om inte jag kunde komma ner till seniorernas finaler och ta några spelbilder och sedan bilder på de vinnande lagen. Självklart, svarade jag, packade ihop kamerorna och traskade ner.
Resultatet: några bilder som visar dam- och herrlagen kämpa om bollen och försöka få den i mål. Och sedan, från ingenstans inträffade det som ligger kvar som den bittraste av eftersmaker. Herrarnas final, mellan IFK Osby och IFK Hässleholm kunde aldrig spelas klart eftersom bråk utbröt när det var drygt en och en halv minut kvar. En spelare skadades och en domare slogs ner.
På läktaren satt både barn och ungdomar och bevittnade hur vuxna människor kan bete sig på en fotbollsplan. Jag är glad att min äldsta dotter, sju år gammal, och som spelar Snapphanecup nästa helg, inte var med och fick se detta live. Hon såg en av mina bilder från tumultet, rynkade pannan och frågade ”VAD gör de, mamma?”.
Jag berättade och hon blev riktigt, riktigt ilsk, stampade i golvet och sa att så får man ju inte göra. Och sedan kom hennes klockrena kommentar:
-Man måste SPELA, annars vinner man inte!”
Vet du, älskade unge, du har så rätt så.
Nedan ser ni en del av bråket (och ni kan läsa mer om ni klickar här), men huvuddelen av bilderna är från de båda finalerna och visar att det faktiskt spelades fotboll också.
Imorgon kommer bloggen att återvända med inlägg om Projekt Räddningstjänst.
Tills dess, på återseende.
