Berget som döljer en hemlig tågtunnel

Vattnet går halvvägs upp till knäna och avslöjar att gummistövlarna inte var alldeles täta. Det kompakta mörkret jagas på flykt enbart av lokalhistorikern Torsten Karlsons starka strålkastare och fotograf Sandströms täta blixtar.

Inte ens alla ortsbor känner till vad som döljer sig i deras närhet. Platsen är övergiven men fortfarande klassad som skyddsobjekt och därtill farlig, varför Trafikverket inte vill att den exakta lokaliseringen blir känd. Tillträde för allmänheten är förbjudet.Känt är däremot att tiderna efter andra världskriget var fulla av oro som späddes på av två stormakters upprustande med atomvapen.

Vid ett krisläge ville Sveriges myndigheter vara trygga i förvissning om att järnvägens elförsörjning var säkrad. Mobila omformare och transformatorer som skulle ge tågen rätt spänning började byggas ovan jord, men flyttade snart in i sprängda bergrum som skulle tåla ett eventuellt flyganfall.Vattnet skvalpar kring fötterna. Vi går på rälsen som leder in i tunneln och långsamt stiger lutningen. Imponerande valv syns ovan oss. Ett tåg hörs passera i fjärran.

Från berget i Hässleholmstrakten – med det neutrala namnet ”upplagsplats” – sköttes järnvägens elförsörjning enligt uppgift ända till Älmhult i norr och Eslöv i söder, Perstorp i väster, Kristianstad i öster och dessutom till Knäred på Halmstadsbanan.Det skedde mekaniskt så att järnvägen skulle få sin strömförsörjning även om ställverken var utslagna. En handfull fläktar hjälpte till att hålla omformarna tillräckligt svala.– Platsen användes nog men blev avslöjad i samband med Wennerströmaffären. Så sägs det i alla fall. Efter det blev den värdelös, uppger en person som i många år arbetat på Banverket.

Under de höga stenvalven vandrar vi i den klaustrofobiskt mörka och blöta tunneln som aldrig tycks ta slut. Elektroniken på väggen har rostat. En strömbrytare försetts med texten ”ur funktion”. Fukten fått skyddspersonalens sidorum att mögla.Framför oss uppenbarar sig de stora fläkttrummorna på två plan. I rummet bakom slutar oändligheten. En lång stege sträcker sig upp mot en avsats. En angenäm vindpust smeker kinden.

Torsten börjar klättra men avbryter snart sin vådliga färd. Vi nöjer oss med vetskapen om att stegen slutar i en byggnad rakt ovan oss. I en fyrkantig låda med stenfilterväggar som släpper igenom luft, och sommarstugetak som inte väcker misstankar, slutar äventyret.Världens oroligheter ebbar ut och kalla kriget når sitt slut omkring 1990. Upplagsplatsen utanför Hässleholm, som funnits sedan 1953, läggs ned för gott åren 1993-1994. Modern teknik ersätter dåtidens omformare.

Med vattnet stigande kring stövlarna och ficklampans allt sämre sken kliver vi försiktigt den långa vägen mot utgången.Ljuset där ute bländar.Bakom oss lämnar vi ett stycke svensk försvarshistoria. Bergrummet lämnas åter åt sitt öde.