De förvandlar klassiskt lasarettshus till lägenheter
Esplanadgatan 9, ett hus i rött tegel med en avenbokshäck framför. Det har tidigare varit en del av sjukhusets verksamhet, men de senare åren har Stockholms universitet hållit till här med forskning om arbetsmiljökemi.
Nu ska här bli bostäder. Bolius Fastigheter AB bygger åtta hyreslägenheter, två fyror, två treor och fyra tvåor.
– Framförallt läget, miljön omkring. Vi har Djupadal, en fantastisk park, och det ligger ju centralt. Det är inte lätt att få tomter så här centralt, säger Jonas Zetterman på Bolius om vad det är som lockar.
Fredrik Segreland och Jonas Zetterman hoppas på inflyttning under första kvartalet nästa år.
Det är en del vad gäller yttermiljön som måste bevaras som det är.
”Vi kan förbättra det och renovera det men vi kan inte förändra utseendet på huset.”Fredrik Segreland
– Det är begränsat vad vi får göra med huset. Kommunen har ganska många krav på yttermiljön. Till exempel så är den här häcken skyddad, den kan inte vi plocka bort, säger Fredrik Segreland och pekar på avenbokshäcken som löper längs med vägen.
– Vi kan förbättra det och renovera det men vi kan inte förändra utseendet på huset.
Esplanadgatan 9
Hässleholms lasarett invigdes 1938.
Sjukhuset har byggts ut och i flera etapper under åren.
Huset på Esplanadgatan 9 byggdes 1946.
Det var i samband med att lasarettet utökades till delat lasarett, vilket bland annat innebar utökad undervisning, en modernisering av kirurgiska mottagningsavdelningen, ny medicinklinik och nybyggd röntgenavdelning i ny flygel.
Det gjorde att det behövdes fler personalbostäder och elevbostäder.
Huset på Esplanadgatan 9 användes från början just som elevbostäder.
Arkitekt var dåvarande stadsarkitekt Valdus Wikén.
Källa: Kulturmiljöutredning till detaljplan för Fornbacken 2 med flera.(Sjukhuset).
2021 klubbades en detaljplan för sjukhusområdet, med den planerade utbyggnaden av ortopedikliniken i åtanke. Där har kommunen lagt sig vinn att skydda bland annat kulturhistoriska värden.
I en kulturmiljöutredning som vidhänger detaljplanen står det:
”Det konsekventa användandet av rött tegel i munkförband, samma rektangulära byggnadstyp med tegeltäckta, ofta valmade, sadeltak och avsaknad av dekorationer samt med stort inslag av grönska ger ett enhetlig och harmoniskt intryck. Bebyggelsestrukturen är representativ för svenska lasarett under 1900-talets mitt.”
Lasarettsområdet har byggts om och till under åren.
– Det är inte så enkelt att där titta på en enhetsverkan, i och med att det kompletterats under 50 år, så man får titta byggnad för byggnad, vilka värden de har att bevara och vilket uttryck de har, säger byggnadsinspektör Per-Ole Asklund på Hässleholms kommun.
Men viss kompromiss får ske eftersom Esplanadgatan 9 ska bli bostäder.
– När det gäller de här aluminumdörrarna, institutionsdörrarna, så tycker vi att man kan gå mot en massiv ekdörr istället, som är mer inbjudande om man har bostäder, till exempel. Sådan saker har vi diskuterat, när man går över från att ha varit en institutionsbyggnad till bostäder.
Valdus Wikén
Levde 1906-1958.
Var Hässleholms första stadsarkitekt 1937–1958. Ett uppdrag han skötte på halvtid parallellt med att driva eget arkitektkontor.
Ritade bland annat sinnessjukhuset (dåtida benämning på psykiatrisk vårdinrättning) i Kristianstad, och stod för ritningar för utbyggnaden av Hässleholms lasarett i början av 1940-talet.
Han ritade även den karaktäristiska idrottshallen i Hässleholm, numera Qpoolen, och kontor för Skånska banken.
Hans material var tegel. Stora delar av bebyggelsen i Hässleholm är byggd av tegel, under 1940- och 50-talen, av Valdus Wikén och hans medarbetare.
Källa: Kulturmiljöplan för Hässleholm stad 2021.
