Farstorp – en källa som aldrig lär sina
För en succé har bokserien blivit och på lördag är det boksläpp mellan klockan 13 och 16 för den sjätte boken i ordningen.
En begivenhet som brukar locka drygt 150 personer till församlingshemmet i Farstorp.
Men vad är det då som gör Farstorp så märkvärdigt att det resulterar i böcker i en till synes aldrig sinande ström?
Bertil Nilssn ser lite illmarig ut innan han svarar.
– Intresset för hembygden driver oss vidare. Det ena ger det andra ... Och här finns gott om berättelser och bilder att gräva i.
Den första boken Farstorpsbilder gavs ut 2012. Lars Lindberg var idésprutan till böckerna, ett arbete som så småningom också involverade Bertil Nilsson med bror Lennart och Staffan Anderson.
Sedan involverades allt fler, inte minst privatpersoner, som i gömmorna hittade både intressanta bilder och berättelser.
Böcker gavs ut varje år till och med 2019 utom 2016 då någon av upphovsmännen blev lite krasslig.
Böckerna innehåller fascinerande berättelser som även kittlar utbölingars intresse.
Eller vad sägs om rubriker såsom: ”Skräddaren efterträdde skomakaren som postbud”, ”Att gå med kon till tjuren”, och ett kapitel om den tidens gårdfarihandlare och inte minst den fascinerande historien om populära Cedervalls Café. En plats som under 50-talet blev byns allra första disko med en jukebox som spelade senaste hittarna.
Och hur många är det som vet att O-ringen under 70-talet drog ungefär 15 000 människor till Lur? En stor händelse i bygden förstås.
Trion berättar att det finns cirka 700 bofasta i socknen och av dem är det sex bönder som är mjölkleverantörer.
– Det är inte dåligt, konstaterar Staffan Andersson. – Sex mjölkleverantörer i en enda socken.
Dessutom bor det folk i alla de 24 byarna. Inte dåligt det heller nu när avfolkningen slår hårt mot stora delar av landsbygden.
På frågan hur mycket material det finns att ösa ur svarar de tre samstämmigt att det finns hur mycket som helst.
Den sjunde boken är redan på gång och den kommer bland annat att handla en del om kommunalpolitik avslöjas det.
De första sidorna i bok nummer sex handlar bland annat om Farstorps eget stadshus. Här sammanträdde kommunalfullmäktige, här bedrev sparbanken sin verksamhet, slutligen fanns här ett bibliotek, lärarbostad och en vinkel fungerade som skolsal 1883-1915.
– Kuriosa är att man kan säga att farstorpsborna supit ihop bygget, säger Staffan Andersson.
– Farstorps Spritförsäljningsbolag gick i likvidation och överskottet skänktes nämligen till uppförandet av den nya byggnaden. Även kyrkan var med i finansieringen.
Ett uppslag i boken handlar om affären som låg mitt i byn och som drevs i fyra decennier.
För övrigt kan hågade också läsa om familjen Nilsson i Tviggasjö som sedan 2006 är officiell väderobservatör åt SMHI.
Och en hel del mustiga porträtt om människor som satt spår i bygden finns på pränt.
På frågan om böckerna har något tema svarar Bertil Nilsson:
– Vi har ett enda tema och det är att vi inte har något tema.
Slutligen en liten historia om hur det kunde gå till hos framlidne Arvid Johansson som var Farstorp kyrkbys siste lanthandlare.
”När en kund kom in och handlade, frågade Arvid gärna, om det behövdes eller önskades något mer.
Lantarbetare Tage Persson, ungkarl från Tågarp, uttryckte detta i all vänlighet så här:
”Kommer man in i affären och ska köpa en brödkaka, undrar Arvid Johansson om man har smör och pålgg hemma. Snart frågar han väl om det finns brödkniv ...”
Humor och dråpligheter finns det gott om i alla upplagor av Farstorpbilder.
