Kommunen nekas ta del av polisanmälda brott: ”Blir svårare att agera”

Sedan den förste juli 2023 finns det en lag som ger kommunerna ansvar för brottsförebyggande arbete.

Inledningsvis fick kommunerna, för att ha något att gå på, ta del av polisens uppgifter om alla anmälda brott som inte var sekretessbelagda. Hässleholms kommun begärde varje vecka ut statistik över vilka brott som anmälts och var de hade ägt rum.

Det är uppgifter som enligt kommunen behövs – inte minst för att kunna skapa en träffsäker bild över var det behövs särskilt brottsförebyggande insatser.

– Kommunen ska ta fram en lägesbild av brott men också av otryggheten, inom sitt geografiska område. Utifrån de problem som dyker upp i den kartläggningen ska vi göra orsaksanalyser, så att vi kan rikta åtgärder mot rätt saker. Vi ska helst kunna konkretisera brotten i tid och rum. Polisens statistik utgör en del av hela kartläggningen. Har vi tillgång till statistiken så kan vi i ett tidigt skede se mönster i form av en viss brottslighet, förklarar drog- och brottsförebyggaren Markus Ströbeck.

Men i december beslutade Polismyndigheten att avslå Sala kommuns begäran om att få ta del av anmälda brott. Ärendet hamnade i rätten. Samtidigt satte man tillfälligt stopp för att lämna ut statistiken till bland andra Hässleholms kommun.

I februari gick domstolen på polisens linje och slog fast att handlingarna, som bland annat innehöll koordinatangivelser för de anmälda brotten, indirekt kunde peka ut någon som misstänktes ha utsatts för brott eller utfört brott. Sekretessen gick alltså före kommunens intresse av uppgifterna.

Hässleholms kommun valde att likt Sala kommun ta ärendet till kammarrätten.

– Vi var snabba med att komma fram till att vi ändå ville få detta prövat, utifrån våra förutsättningar, säger Markus Ströbeck.

Kammarrätten avslog även Hässleholms kommuns begäran, både med den tidigare motiveringen och med hänvisning till att handlingarna skulle lämnas över till det privata bolaget Embrace Safety. I företagets system samlar kommunen allt som kan användas till att ta fram lokala lägesbilder.

Hur påverkar domen era möjligheter att skapa en bra lägesbild?

– Det blir svårare att agera i ett tidigt skede. Det kan ju utvecklas en trend kopplad till en viss plats. En medborgare kanske hör av sig och framför en frustration över att ”nu har detta pågått under så lång tid, det har varit skadegörelse, bränder, inbrott – vad gör ni?”. Med statistiken i botten så hade vi kanske haft möjligheter att se det där mönstret innan medborgaren hörde av sig.

Kommunen har en viss bild av vilka platser som är utsatta för brott och otrygghet genom verktyget Embrace, där kommunala aktörer såväl som fastighetsägare och näringsidkare rapporterar in händelser och upplevd otrygghet. Dessutom hålls regelbundna möten med polisen.

Men statistiken ses som en viktig del i att kunna förebygga brott såväl som i att kunna leva upp till det nya lagkravet.

Markus Ströbeck hoppas att landets kommuner på något sätt ska få rätt att ta del av brottsstatistiken igen.

– Nu ligger bollen hos Polismyndigheten. Vilket värde de ser i att fortsätta dela den här informationen?