Ny rapport: Finjasjöns status ”mycket allvarlig”

Badplatser som ser ut att vara täckta med grön målarfärg. Ett sämre siktdjup än på många år. Fiskenät fulla av svart respektive gulbrun geléaktig sörja.

Den årliga Finjasjörapporten bjuder på värre läsning än vanligt och forskarna bakom den, Heléne Annadotter, Johan Forssblad och Martin Larsson, ser möjliga orsaker i allt ifrån reningsverkens bräddningar till en misstänkt läckande våtmark och vinterns översvämningar. Många frågetecken återstår dock.

– Sammantaget visar flera uppmätta parametrar att vi under 2017 åkte tillbaka cirka sex-sju år i restaureringsarbetet. Detta är mycket allvarligt, skriver rapportförfattarna och uppmanar Hässleholms kommun att agera.

Algblomningen började tidigt i juni och under hela juli, augusti och september förekom mer eller mindre omfattande algblomningar med giftiga blågröna alger, som gjorde sjön oanvändbar för rekreation.

Algerna förekom ända in i oktober. Jämfört med tidigare var det en ny art som dominerade: den relativt okända och giftiga aphanizomenon yezoense.

Siktdjupet försämrades under 2017 kraftigt. Det ska ses som en varningssignal om att någon allvarlig störning har inträffat i sjön, menar forskarna.

Höstens och vinterns översvämningar har påverkat vattenkvaliteten genom att de dragit med sig humus, järn och näringsämnen från åkrarna ut i Finjasjön.

Fiskenäten som används för reduktionsfisket sattes igen av slem och smutsvattensvamp bredde ut sig. Det första ringnotsfisket i oktober innehöll en fångst så tung att bära att det krävde fyra man, utöver de två motordrivna vinscharna: uppskattningsvis mellan fyra och fem ton svart sörja.

De många provtagningar som görs i sjön och intilliggande vattendrag visar att en hög ammoniumkvävehalt uppmättes i Maglekärrsbäcken. Vidare uppmättes det högsta värdet av fosfor sedan 2007.

– Den ökade fosforhalten är ett varningstecken och ska ses som ett ökat läckage av fosfor från sedimentet, skriver Regito, som dock också nämner att fosfatfosfor ökar i utflödet från Magle våtmark under växtsäsongen, när upptaget av näringsämnen egentligen borde vara som störst.

– Läcker de grunda dammarna i våtmarken fosfat? undrar forskarna.

I rapporten nämns också att Hässleholms Vatten under fjolåret hade problem i stadens avloppsreningsverk, både med skumning och med bräddning, vilket innebar att orenat avloppsvatten vid fyra tillfällen släpptes ut i Finjasjön via Maglekärrsbäcken. Samtliga var dock renade till och med genom det biologiska steget men genomgick inte fosforreningssteget och filtret.

Men i Tyringe fanns ett ännu större problem. Som tidningen berättat uppmanade Hässleholms Vatten allmänheten att inte slänga fel papper och saker i toalettstolen. Stoppen har lett till hela nio stycken bräddningar under året, då sammanlagt drygt 3 000 kubikmeter orenat avloppsvatten under totalt 86 timmar släppts ut i Svartevadsbäcken och därifrån runnit till Mjölkalångaån och vidare mot Finjasjön.

Detta är både anmärkningsvärt och beklagligt, skriver Regito.

När Norra Skåne talar med Heléne Annadotter och Johan Forssblad har de precis varit ute på Finjasjön och gjort nya provtagningar.

– Siktdjupet i dag var 1,20 meter vilket är rekorddåligt för den här tiden av året, säger Forssblad.

Ifjol vid samma tid var det 4,20 meter vid denna tid, innan det slog om och kraftigt försämrades.

Enligt forskarna råder det inget tvivel om att vårdfisket har en ”revolutionerande” effekt på vattnets innehåll av fosfor. Det har dock inte varit tillräckligt och alla möjligheter till att fiska bör utnyttjas, menar de. Dessutom krävs fler åtgärder.

Årets fiske ser ut att bli svårt:

– Påväxten på fiskenäten är redan ett stort problem. Mats Bengtssons nät, som legat i sedan slutet av april, ser ut som ryamattor, säger Johan Forssblad.

Om det rör sig om smutsvattensvamp vill han inte bekräfta förrän påväxten har undersökts i mikroskop.

Många undrar – vågar man bada eller åka båt på sjön?

- Jag vill inte göra något uttalande när det gäller det.