Sjuksköterskor i uppror: ”Ska för fan inte dokumentera för att ha ryggen fri”

Camilla Nilsson, Christell Mirefall och Gunilla Bengtsson är upprörda.

De många vårdskadorna som anmälts enligt lex Maria är på allas läppar. I utredningarna från den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (mas:en) är det i många fall sjuksköterskorna som pekas ut som ansvariga, särskilt jour- och bemanningssjuksköterskorna.

De har fått kritik för allt ifrån uteblivna besök och bedömningar till bristande dokumentation, nonchalant bemötande och otillräcklig kunskap om lagar och regler.

Själva vänder sig sjuksköterskorna dels mot den beskrivningen, dels mot hur kritiken har framförts av mas:en Birgitta Ljungbeck, när hon slagit fast att sjukvårdspersonal inte tar sitt yrkesansvar.

– Hon drar alla över en kam. I media ser det ut som att Hässleholms kommun inte har några kompetenta sjuksköterskor. Det är absolut inte så. I alla jobb finns det någon som är på fel plats, men jag har jobbat inom bemanning sedan 2000 och aldrig kommit till en arbetsplats där det finns så hög kompetens, säger Camilla Bengtsson.

Joursjuksköterskorna upplever ofta att de felaktigt får bära hundhuvudet för brister som egentligen finns någon annanstans.

– Jag tycker om att det görs avvikelserapporter, det är en kvalitetssäkring. Det är sättet man väljer att göra det på som jag reagerar på. Flertalet av anmälningarna har egentligen ingenting med jourtid att göra. För om du har trillat 22 gånger så är det förskräckligt att ingen har gjort någonting, att man inte har stoppat det efter gång nummer tre. Det kan inte vi hjälpa, den 24:e gången på kvällen. Men det är så det låter, säger Camilla.

Sköterskorna påpekar att de är otroligt beroende av att undersköterskorna och vårdbiträdena har grundläggande kunskaper och behärskar språket.

– Majoriteten av den omvårdnadspersonal som arbetar i kommunen är både duktig och trogen sina vårdtagare och vill deras bästa till varje pris, konstaterar de.

Men undantag finns. Vissa saknar grundläggande kompetens – och bristande språkkunskaper är vanligt.

– Tre–fyra gånger per vecka har jag bett att få prata med patienten själv eftersom jag inte förstår vad personalen säger, säger Camilla och nämner som exempel hur en anställd ringde för att berätta att patienten var svullen i tungan.

Efter att ha dubbelkollat att det verkligen rörde sig om tungan uppmanade hon personen att omedelbart ringa ambulans. Men senare visade det sig att det gällde pungen.

I flera av de anmälda händelserna har mas:en pekat på att sjuksköterskorna inte åkt ut för att själv besöka patienten. Men den kritiken tillbakavisar Gunilla, Camilla och Christell:

– Om där har varit en sköterska klockan åtta så åker man kanske inte för samma symptom klockan tolv på natten.

– Och vi är ju tvungna att lita på personalen, för vi är för få. De är våra högra händer, säger Christell.

Hon jobbar som joursjuksköterska i Hässleholm via ett bemanningsföretag.

Dagtid i kommunen är över 50 sjuksköterskor i tjänst. Kvällstid är det tre – och på natten två. De som har jouren kväll och natt bevakar hela Hässleholms kommun och på kvällstid ska de även ta telefonsamtal från orolig vårdpersonal.

– Vi är på väg till en annan patient och ska stanna mitt ute på 21:an för att svara i telefon, vi är inne hos en patient som är svårt sjuk och ska svara i telefon, berättar trion.

Just på den punkten ser de samma problem som mas:en, som kallat jourens telefonväxel för ”en allvarlig patientsäkerhetsrisk”.

– En natt räknade jag hur många telefonsamtal jag hade haft. Det var sjuttio! Och vi är två, säger Christell.

Camilla – som har sagt upp sig från Hässleholms kommun och i stället börjat jobba i Kristianstad – är mycket mer nöjd med hur det fungerar där:

– Man har alltid en telefonväxel, en sköterska som tar alla samtal. Det är en gudagåva.

Datorerna betraktar de som ett annat problem. De är gamla och måste uppdateras en gång i veckan, med följden att allt är nedstängt en timme varje lördagsnatt.

Att komma in i en journal övrig tid kan ta upp till fem minuter, säger de, och även själva skrivandet tar onödigt lång tid. Camilla jämför återigen med Kristianstad där det finns färdiga mallar med sökord som gör dokumentationen snabbare.

Även dokumentationskraven och hur det tekniska systemet som Hässleholms kommun använder, ProCapita, används får kritik.

– Vi dubbeldokumenterar, ibland trippeldokumenterar. Vi ska för fan inte dokumentera för att ha ryggen fri. Men så är det idag, menar Christell.

I dagsläget saknar alla tre förtroende för mas:en.

– En mas ska stötta, informera, komma med nyheter. Men här får du inga svar. Vi får läsa om lex Maria-anmälningarna i tidningen. Informera istället i förväg. Hör med alla parter som är inblandade. Brainstorma och prata: ”Hur kan vi göra detta bättre”. Då höjer man kvaliteten!

Vårdgivare i Hässleholms kommun anmälde ifjol 13 händelser till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) enligt lex Maria. Hittills i år är det åtta. Sjuksköterskan Ive Johansson påpekar att det skånska snittet, sett till antalet invånare, ligger på 15. Med andra ord görs det inte så många lex Maria-anmälningar här.

– Så var är den stora katastrofen? undrar han apropå Ljungbecks uttalande om att gränsen är nådd.

– Krisen som hon påstår finns i Hässleholms kommun, den ser vi inte själva. Medborgarna ska inte gå runt och vara oroliga, för vi gör verkligen ett gott arbete.

Birgitta Ljungbeck säger apropå hans och övriga sjuksköterskors kritik att hon inte vet hur det ser ut i andra kommuner, men att det är hennes ansvar att agera om en händelse verkar utgöra en vårdskada eller risk för sådan.

– Att vara mas är ett komplext uppdrag som kräver en del mod, säger hon och förklarar att det är en balansgång att göra det hon är skyldig att göra samtidigt som inga enskilda medarbetare ska hängas ut.

Att dokumentera är ett lagkrav, påpekar hon. Och i samband med att hon får till sig allvarliga händelser säger hon att hon alltid, via cheferna, bjuder in den berörda personalen samt ansvariga till ett utredningsmöte.

– Där ges alla möjlighet att ge sin bild av händelsen, säger hon och tillägger att det där också informeras om att en lex Maria-anmälan kommer att göras.

– Även chefer i förvaltningsledningen läser alltid mina utredningar innan de skickas till Ivo. Varje chef ansvarar sedan för att informera sina medarbetare.