Skånske LRF-toppen: ”Förr eller senare hamnar vi alla i samma båt”
Hans Ramel delar bilden att det tycks vara de lite mindre lokala producenterna som stryker med först i det svåra ekonomiska läget.
– Jag har fått indikationer på det. Det är lite för tidigt att dra slutsatser men visst är det så att om man har en mindre produktion, så blir man väldigt utsatt för de här kostnadsökningarna som vi sett det sista året, säger Hans Ramel.
När det gäller de gröna näringarna är de värst utsatta de som sysslar med djur och växthusodling.
I alla fall till att börja med.
– Vi har detta år haft en ganska god skörd på sina håll. Har man då köpt gödsel till förra årets priser och skördar och kan sälja till detta årets priser, så har man på en del håll gjort bra affärer, säger Hans Ramel.
Men när gödsel som handlats för det gamla priset är slut, måste man handla för det nya högre. Och alla drabbas av räntehöjningar, lyfter han fram.
– Förr eller senare kommer vi alla att hamna i samma båt.
Framåt finns det både risker och möjligheter, menar han.
– Jag vill vara försiktig med att måla med för svarta färger för jag tror vi har en väldig potential i vår bransch och möjligheter. Vi märker nu i beredskapstider och när man pratar självförsörjning att värdet av det svenska och skånska jordbruket har stigit i människors medvetande.
Här saknas innehåll
Det gäller att få marknaden med sig, att konsumenterna ska förstå vikten av svensk mat, menar han.
– Vi behöver kunna sälja till höga priser och göra vinst på en marknad. Det är det viktigaste, att vi kan få bra betalt och att mycket av det som konsumenten betalar faktiskt går till primärproduktionen och inte fastnar på vägen.
Hans Ramel lyfter också vikten av att man på regerings- och EU-nivå uppvärderar matproduktionen och minskar mängden byråkrati och gör det smidigare för företag.
– Det tråkiga med att småskaliga lägger ned, är att de småskaliga i vissa lägen faktiskt drivit priset. De har visat vägen och gjort konsumenten intresserad av vad den äter och köper och höjt värdet på maten, vilket har gjort att de stora företagen också kunnat följa med.
När de småskaliga försvinner finns risken att priserna istället drivs nedåt med så kallade EMV-produkter, egna märkesvaror, till exempel Icas egen mjölk eller Coops smör, menar han.
– Det gäller att få konsumenterna med oss och förstå varför det är bra att köpa svensk mat och kanske betala lite mer.