Strax före jullovet blev Mikael Simonssons 13-årige son misshandlad i skolan.

Han satt och läste i ett klassrum när flera andra elever kom in och hoppade på honom med slag och knuffar.

En av dem använde ett halsband som knogjärn, de tog hans telefon och skickade ut en massa bilder från hans privata album på nätet och slängde ner hans skoldator i en toalett.

Mikael Simonsson hämtade sonen på skolan, tog honom till sjukhuset och polisanmälde händelsen.

Det har pågått mobbning och trakasserier mot sonen i stort sett ända sedan han började på den aktuella skolan för tre år sedan, berättar pappan. På grund av det har sonen varit borta mycket från skolan, och föräldrarna ombads i förfjol att ge en förklaring till frånvaron.

– Jag skickade ett papper till skolan våren 2021, där jag skrev vad som föregick. Att han blir mobbad och kallad ”jävla neger” och ”jävla arab”, och det skrev jag till skolan. Men det hamnade hos skolsystern och hon hade sekretess och kunde inte berätta vidare till rektorn, så det hände ingenting där, säger Mikael Simonsson.

Efter händelsen strax före jullovet tyckte pappan att det var nog – och ville att sonen skulle byta skola.

Han hörde av sig till rektorn på en annan skola i kommunen och fick besked att det fanns plats till sonen där och att han var välkommen. Därefter skickade han in en ansökan om skolbyte till kommunen.

Men i veckan fick han besked om att ansökan skickats in för sent, och att sonen inte får byta skola än. Han måste vänta till ”skolperiod 4” drar i gång, vilket är i februari.

– Det har blivit helt bisarrt, hela den här historien. Jag vill inte att han ska gå på den här skolan längre, han har blivit traumatiserad där ju. Men jag får inte flytta honom, eftersom jag kom in med ansökan för sent, säger han och fortsätter:

– Jag visste ju inte att det här skulle hända, det var ingenting jag kunde planera.

Efter händelsen och julledigheten har det inte heller blivit bättre. Sonen har stött på mobbarna på byn och har av dem fått höra grova rasistiska glåpord, berättar Mikael Simonsson.

Som lösning har sonen erbjudits att de första sex veckorna av vårterminen få undervisning på egen hand i ett eget klassrum på sin gamla skola innan flytten kan bli av.

Men det tycker inte Mikael Simonsson är aktuellt.

– Han ska inte sitta där ensam medan de andra som har mobbat honom går och tittar på. Det blir bara utpekande och ännu värre.

Han menar att situationen är akut och att kommunen borde se förbi byråkratin och tänka på sonens välmående i första hand.

– Eleven finns inte med här, det är bara byråkrati. Det är bisarrt, det är det ordet som passar bäst. Det är en bisarr historia, säger Mikael Simonsson och fortsätter:

– Det är ju eleven det gäller, jag bryr mig bara om honom. Det märks ju på honom, att han inte mår bra där.

Helena Elwin är skolchef för skolområde västra, vilket är det mottagande området för den aktuella ansökan.

– Vi har rutiner i kommunen för hur skolbyten ska gå till och Kristianstads kommun har fyra perioder för skolbyten. För att vi ska kunna hantera det på ett bra sätt i verksamheten, dels att ta emot eleverna men också lämna över information när eleverna byter i från sin skola, så behöver vi den tiden för att planera och arbeta mellan perioderna, för att det ska bli bra för eleverna och deras undervisning, säger hon och fortsätter:

– Och då behöver vi hålla oss till de regler och rutiner som är satta för det. I det här fallet så har vårdnadshavaren inkommit med sin ansökan mittemellan två perioder, alltså för sent för period tre men i god tid för period fyra. Så ansökan ligger kvar i kommunen för möjlighet att byta i perioden som kommer inom en väldigt snar tid här i februari.

Kan man inte göra ett undantag från reglerna när det gäller ett akut fall?

– Vi försöker hålla oss till de riktlinjer som är beslutade och finns. Jag har full förståelse för att vårdnadshavare tycker att de har starka argument och att det finns starka skäl, precis som de här vårdnadshavarna till slut känner att det är en akut situation. Så visst finns det många föräldrar som har det önskemålet.

Är det viktigare än att prioritera så att barnet får byta skola snabbt?

– Det handlar om olika rättigheter. Man har rätt som elev att gå i skolan och må bra, men det som du frågar mig om handlar om föräldrars rätt att byta skola för sina barn och det är andra regleringar och annan lagstiftning för det, säger Helena Elwin och tillägger:

– En del vill byta väldigt snabbt, och det här är inte första gången jag eller någon annan skolchef har fått tacka nej när ansökan kommer in för sent. Men vi har i dag så pass många bytesperioder att det finns möjligheter för att ändå åtgärda det snabbt, men att åtgärda det väldigt mycket snabbare, det kan riskera att inverka på barnets trygghet och utbildning.