Under måndagen och tisdagen diskuterar de folkvalda de fem olika budgetförslag som finns för 2023. Ett vardera från S, MP, V och C, samt en gemensam för M, KD, L och SD.

Budgeten omsluter omkring 50 miljarder kronor, berör drygt 36 000 anställda – och över 1,3 miljoner skåningar. För budgeten styr allt från hur mycket pengar som ska läggas på sjukvård till kollektivtrafik, regional utveckling och kultur.

Här går åsikterna går isär. S, MP och V vill alla höja skatten för att få in mer pengar. Från 30 till 70 öre. Treklövern och SD vill inte ha någon höjning, utan att skatten ska ligga kvar på 11,18 procent.

– Det är en rätt så strikt budget. Ingen löneuppräkning i den centrala administrationen där vi har ett sparbeting, sa Carl Johan Sonesson (M) och ansåg att en skattehöjning vore förödande för skåningarna under dessa inflationstider.

Vilket gav mothugg från oppositionsrådet Henrik Fritzon (S):

– I valrörelsen övertrumfade ni oss och lovade 3 500 fler anställda. Men nu ser vi att ni har inte ens räknat upp tillräckligt för löneökningar, inte heller för en ökande befolkning eller medicintekniskt utveckling. Det är matematiskt omöjligt att er budget leder till fler anställda. Så kvarstår löftet? undrade han.

– Vi har räknat upp lönerna med 2,2 procent, lika mycket som i fjol, och tagit bort ett effektiviseringskrav om 1 procent. Vi lägger en miljard kronor mer än i fjol. Varför skulle inte löftet infrias? svarade Sonesson. Som också ansåg att treklövern kunde få börja styra i mandatperioden innan deras vallöften utvärderades.

Mätta Ivarsson (MP) tyckte att Treklövern visade annat än ansvar i budgeten:

– SKR anser att uppräkningen ska vara 3,2 procent, ni ger 2,2. Tycker du att SKR:s siffror är fake news?

– Totalt sett får sjukvården över 900 miljoner mer, det är ingen besparing, sa Sonesson.

– I vår budget prioriterar vi att stoppa sparkraven. Vi ger full uppräkning. För att göra detta krävs en skattehöjning på 33 öre som ger de 1,1 miljarder som behövs, sa Henrik Fritzon när han hade ordet.

– Då tar ni 3 000 kronor om året från paret med snickaren och sjuksköterskan som jobbar. Är du beredd att sänka skatten 2025 om det blir bättre tider? undrade Sonesson.

– Det är klart man kan hamna i ett sådant läge att man kan sänka, men det är inte särskilt troligt, sa Fritzon.

Niclas Nilsson (SD) ägnade halva sitt budgettal åt att plädera för bibehållen skatt och avslutade med att osäkerheten för nästa år är extremt stor:

– Vi får se om vi lyckas mjuklanda eller om det blir en kraschlandning.

Men hur ska ni betala löneökningen för personalen utan ordentlig uppräkning, undrade Fritzon och fick ett svävande svar om att SD uppvaktar regeringen om att få mer statsbidrag, eller att kriget kan ta slut så att ekonomin tar fart.

– Det är häpnadsväckande. Näst största partiet har gjort en budget där man hoppas på att det kommer mer pengar än vad som finns i budgeten. Det är slut på SD:s tid nu att glida ovanpå, ni måste kunna ge svar som alla andra partier gjort genom historien, replikerade Fritzon.