1968 och att bryta sig fri – på gott och ont

Samtidigt kan man konstatera att dessa skapat flera av de riktigt stora verken; jag tänker på Jane Austen, Charlotte Brontë, Doris Lessing och Margaret Drabble. Även finstämda och precisa verk av Angela Huth, Penelope Lively med flera hör hit. Att skildra en liten familjekrets, att verkligen gå på djupet vad relationer innebär fordrar iakttagelseförmåga, analytisk skärpa och god stilistik.

Tessa Hadley besitter allt detta. Wahlström & Widstrand har hitintills givit ut fyra av hennes många verk, bland annat den hyllade ”Late in the Day” (på svenska med titeln ”Sent på dagen”, båda 2019). Hennes senaste verk ”Fri kärlek” går inte riktigt lika mycket på djupet, men är kvickare och mer underhållande. Det är dessutom en fin studie av åren runt 1968.

Phyllis tror sig vara lycklig i ett stadigt medelklassäktenskap och har rykte om sig att vara en underhållande värdinna, en klassisk kvinnoroll. Mötet med en ung man på tillfälligt besök skakar om henne och hon lämnar man och barn för ett lösare liv i Londons sunkigare kvarter. Kvar finns barn som inte förstår och en man som nog förstår.

Phyllis är en intressant karaktär och hennes utveckling är spännande att följa men även dottern får en framträdande roll och det är egentligen hon som har den skarpaste blicken. Det som Phyllis ser som nytt och revolutionärt genomskådar dottern som en ny form av förtryck. Phyllis ser världens orättvisor och funderar på hjälpinsatser i Afrika, dottern tänker att männen som pratar om klasskamp bara gör det för att själva kunna flyta ovanpå.

Här finns också en naivitet som var tidens egen. Kvinnor skulle bli sexuellt frigjorda och många blev det men ingen talade om att frigjordheten kunde bli ett tvång utan något val. Sexismen är utbredd och på pricken fångad.

Samtidigt fanns en tro på mänsklig utveckling som både gällde samhället i stort som den enskilda individen. Phyllis är ett exempel på en person vars världsbild helt förändras i och med mötet med andra klasser och personer från andra delar av världen. Som motpol finns maken som sörjer en stabilare tid trots att han ser att världen behöver förändras.

Tematiken kretsar kring yta och djup, konventionernas bojor, klassamhälle, kolonialism och påminner om tider då det ändå fanns en framtidstro. Inte så sällan påminns jag om Lisa Althers och Marilyn Frenchs romaner från den andra vågens feminism. Det är en underhållande och intresseväckande bok som dessutom fungerar bra som inkörsport till Hadleys övriga författarskap.