Greta Thunberg vill lämna vidare megafonen
Hur kan man vara aktivist när man knappt kan resa någonstans och inte får samlas för att protestera? Dilemmat uppstod under pandemin, berättar Greta Thunberg, och det var det som var upprinnelsen till hennes bok "Klimatboken", som kommer ut nu i dagarna.
– Och när man ska tala så har man bara ett visst antal minuter på sig och man kan inte vara så djupgående på sociala medier. Att göra en bok var någonting som kändes ganska bra i det läget, säger hon.
Meningen är att antologin ska ge en både bred och fördjupande bild av klimatkrisen. Förutom Thunbergs egna tankar rymmer boken 100 texter från massor av experter, filosofer och skribenter, som forskaren Michael Oppenheimer, ekonomen Thomas Piketty, och författaren Naomi Klein.
Bokens skribenter ryggar inte för att kritisera kapitalismen och globala orättvisor. Läsare som väntar sig ett budskap om att vi i västvärlden kan fortsätta att leva som vanligt bara vi bygger fler elbilar väntar nog förgäves.
– Men det är kanske då man behöver läsa det här. Det här är möjligheten att gå in mer på djupet och förklara varför vi inte kan ha en nykolonial lösning på klimatkrisen. Jag utnyttjar den här möjligheten att gå åt lite hårdare och ta upp saker som vi kanske inte har pratat så mycket om innan, säger Greta Thunberg.
Åker inte till Egypten
I dagarna samlas världens makthavare i egyptiska Sharm el Sheik för klimatkonferensen COP27. Greta Thunberg ska inte åka dit. Hon tycker att COP-möten mest är tillfällen för världens ledare att plocka pr-poäng och ägna sig åt "greenwashing". Att åka till toppmöten och träffa världsledare är heller inget hon tycker särskilt mycket om.
– Det är väl egentligen ingen som vill åka till sådana här event och dra ner byxorna på makthavare? Det där är inte något som vi gör med vilja. Vi gör det för att någon måste och för det är så smärtsamt få som utnyttjar sin möjlighet att göra det, säger hon.
Alla tidigare möten med makthavare har heller inte gett henne mer hopp om framtiden. Snarare har de gjort henne mer pessimistisk, förklarar Thunberg.
– Vissa saker som världsledare och statsöverhuvuden har sagt när mikrofonen inte är på är svåra att tro på när man återberättar det. Som "om jag visste vad vi skrev på när vi skrev under Parisavtalet så hade jag inte skrivit på", eller "ni barn är mer kunniga på det här området än jag". Kunskapsbristen som råder bland världens mäktigaste människor är chockerande.
"Dags att lämna över"
Fyra år efter att hennes skolstrejk gav ekon över hela världen börjar Greta Thunberg känna att hon borde ta ett steg åt sidan. "Lyssna på vetenskapen", var stridsropet i början. Det har hon vidgat med tiden.
– Vi ska också lyssna på berättelser och erfarenheter från folk som är mest drabbade av klimatkrisen. Det är dags att lämna över megafonen till dem som faktiskt har historier att berätta. Vi behöver få nya perspektiv, säger hon.
I början handlade det också mycket om framtiden, att rädda världen för kommande generationer. Men genom att lära känna människor i många olika delar av världen har hon börjat förstå hur klimatkrisen ödelägger människors liv redan i dag, förklarar hon.
– Då blir det ju ännu mer dubbelmoral när folk i Sverige till exempel säger att vi kommer att kunna anpassa oss och inte ska bli för rädda för det som sker i framtiden.
På senaste tiden har en viss sorts klimatprotester hamnat i fokus när aktivister bland annat har kastat mat på kända konstverk eller limmat fast sig själva på bilvägar. Greta Thunberg uttalar sig försiktigt när saken kommer på tal.
– Många kopplar samman alla som håller på med miljöfrågor till att vara samma rörelse. Alla är liksom långt ifrån samma och det är liksom väldigt olika metoder man använder. Så det är svårt att dra alla över en kam, säger hon.
Samtidigt välkomnar hon fler protester som tar till civil olydnad.
– Jag tycker att civil olydnad, om det görs rätt och ingen kommer till skada, är något som vi måste börja ta till oss mer. Men då är det viktigt att det inte gör mer skada än nytta. Vi befinner oss i ett nödläge och ibland känns det som att folk fokuserar lite för kortsiktigt när det kommer till sådana här frågor.
Vill plugga vidare
Nu 19-åriga Thunberg går sitt sista år på gymnasiet. Helt lätt är det inte att balansera skolan med bokprojektet och allt annat, men det går. Vad hon ska göra efter studenten har hon inte bestämt sig för än.
– Det får vi se. Om jag skulle behöva välja i dag så skulle jag välja att plugga vidare. Gärna någonting som har med samhällsfrågor att göra, säger hon.
Någon sorts aktivism tänker hon i alla fall ägna sig åt även i fortsättningen. Att skriva är också något som hon gärna fortsätter med.
– Det tycker jag om. Det känns som något man kan göra oavsett vad man håller på med i övrigt. Vi behöver få ut budskapet nu, fort, och vi behöver nå väldigt många människor. Alla som kan skriva och som har möjligheten att göra det anser jag borde använda det för att öka medvetandet om klimatkrisen.
Fakta: Greta Thunberg
Föddes 2003 i Stockholm.
Började i augusti 2018 sittstrejka från skolan utanför Riksdagshuset. Målet var att påverka politikerna till att leva upp till kraven i Parisavtalet. Hennes fredagsstrejker fick många efterföljare över hela världen.
Har gjort flera resor till internationella toppmöten och har fått stor uppmärksamhet för sina tal och sina möten med världsledare som Angela Merkel, påve Franciskus och Barack Obama. Har fått Right Livelihood-priset och utsågs 2019 till årets person av amerikanska Time Magazine.
Har tidigare gett ut självbiografiska "Scener ur hjärtat" (2018) tillsammans med föräldrarna Malena Ernman och Svante Thunberg samt systern Beata Ernman och "No one is too small to make a difference" (2019) som är en samling av hennes tal.
Aktuell med "Klimatboken" som hon skrivit tillsammans med medförfattare som Beth Shapiro, Johan Rockström, Michael Oppenheimer, Thomas Piketty, Naomi Klein och Margaret Atwood. Inkomsterna från boken går till välgörenhetsorganisationer som arbetar med miljöfrågor.