Annons

Konstvåren: nordisk natur och kvinnors motstånd

Nutida svensk konst som har köpts för coronabidrag, bortglömda kvinnliga skulptörer och bilder av nordisk natur – det blir en konstvår 2022, trots allt. Men museernas programverksamhet kan påverkas av restriktionerna.
Konst • Publicerad 12 januari 2022
Outi Pieski undersöker den samiska hornmössan på Bonnier konsthall i Stockholm. Pressbild.
Outi Pieski undersöker den samiska hornmössan på Bonnier konsthall i Stockholm. Pressbild.Foto: Sang Tae Kim
Fatima Moallim, Familjealbum, 2021 visas i "Svenska förvärv" på Moderna Museet. Pressbild.
Fatima Moallim, Familjealbum, 2021 visas i "Svenska förvärv" på Moderna Museet. Pressbild.Foto: Tobias Fischer / Moderna Museet
Greta Fahlcrantz-Lindberg, Märtha Gahn, 1920. Ur utställningen "Swedish Grace – konst och design i 1920-talets Sverige", på Nationalmuseum i Stockholm. Pressbild.
Greta Fahlcrantz-Lindberg, Märtha Gahn, 1920. Ur utställningen "Swedish Grace – konst och design i 1920-talets Sverige", på Nationalmuseum i Stockholm. Pressbild.Foto: Erik Cornelius/Nationalmuseum

Efter en lång period av uppskjutna utställningar i coronapandemins spår verkar de flesta museerna visa konst som planerat våren 2022, trots att det fortfarande är oklart hur restriktionerna kommer att slå. Per Hedström, utställningschef på Nationalmuseum i Stockholm, hoppas att allt nu äntligen ska kunna öppna på utsatt tid.

– Jämfört med före 2020 ser det inte så vanligt ut och man får vara beredd på att parera de rekommendationer och restriktioner som vi har att anpassa oss till. Men med det program vi har och möjligheterna för publiken att komma ser det ändå okej ut, säger han och lyfter vårens storsatsning om svenskt 20-tal.

Annons

Hundra år efter ”det glada 20-talet” sammanfattar Nationalmuseum epoken i en utställning om konst, konsthantverk, design, mode, fotografi, film och revy.

– Det är en stor satsning med det bästa som går att se av svensk 20-talsdesign och konst, och en utställning av ett slag som inte riktigt har gjorts tidigare där vi genomlyser decenniet från ett antal perspektiv, säger Per Hedström och lägger till:

– Därefter öppnar vi en utställning som är ett pionjärprojekt om nordiska kvinnliga skulptörer. Det är något som inte har gjorts överhuvud taget.

Nordisk natur och kantonesisk diaspora

Nationalmuseum Jamtli i Östersund visar också en utställning med ett brett grepp – om synen på den nordiska naturen i bildkonst och konsthantverk, från 1600-talet till vår tid. Waldemarsudde i Stockholm bjuder i sin tur på nordisk natur genom Nikolai Astrups blick på det norska landskapet.

På Artipelag undersöker Annika Liljedahl naturen, insekterna, och människans sköra förhållande i kretsloppet, i "Väx till liv". I hennes konst skalar också kvinnor av sig traditionella roller och skal, likt puppor. Även finsk-samiska Outi Pieskis arbeten, som visas på Bonniers Konsthall, är knutna till den nordiska naturen och till olika kvinnoroller. I "Rematriation of a ládjogahpir — Return to Máttaráhkká" utgår hon från den traditionella samiska hornmössan, som blir en symbol för strävan efter kvinnlig, samisk emancipation.

– Det hon tycker är intressant med mössan är att den bannlystes och tvingades ändra form under kolonialismen och det sker samtidigt som hon menar att den samiska kulturen gick från att ha varit väldigt jämlik till en mer patriarkal kultur, vilket kommer ur det kristna, säger kuratorn Yuvinka Medina som berättar att horndelen försvann och att mössan då blev mer som en intetsägande hätta.

Samtidigt som Outi Pieski ställer också Lap-See Lam ut sin undersökning av den kantonesiska diasporan i Sverige på Bonniers Konsthall, med skuggspel, skulpturer och samspelande ljudbilder. Lap-See Lam är också en av de samtidskonstnärer som utforskar föreställningarna om hemmet, på Thielska galleriets "Ett hem" i Stockholm i vår.

Coronakonst

Coronapandemins spår är inte heller enbart negativa. Moderna Museet tilldelades 25 miljoner av regeringen för att stärka det svenska konstlivet i pandemins spår, och i "Svenska förvärv" presenteras nu ett 30-tal av de verken.

Annars kommer pandemin framför allt att påverka programverksamhet och guidade visningar. Nationalmuseum är ett av de museer som avvaktar.

– Vi är lite försiktiga med programläggningen och där blir det tydligast att man får anpassa sig, eftersom det gäller begränsningar för antal personer som måste vara sittande. Så vi har inte ett spikat program för våren. Men vi har ett antal idéer som kan förverkligas, säger Per Hedström.

Annons

Enligt Maria B Olofsson, tf generalsekreterare på Sveriges museer, har museerna också lärt sig hur man ska möta de skiftande förutsättningarna.

– Museerna har varit extremt uthålliga och påhittiga under pandemin och det kommer att fortsätta att vara så. Om det kommer till ett läge där det blir ännu värre kommer man att anpassa det med ett mer digitalt utbud igen.

Fakta: Vårens utställningar i urval

"Väx till liv", Annika Liljedahl. Artipelag utanför Stockholm. 15 januari–1 maj

Annika Liljedahl undersöker liv i förvandling och människans relation till sin omvärld och naturen, med material som japonsiden, lack, knappnålar, armeringsjärn och fiberoptik. Samtidigt visas den danske konstnären Tal R:s stora skulpturutställning "Vrångsidan".

Vårsalongen, Liljevalchs i Stockholm. 4 februari–10 april

Den traditionsenliga utställningen fyllde förra året 100 år.

"Svenska förvärv 2021", Moderna museet. 5 februari–14 augusti

Nyförvärvad svensk konst som köpts i syfte att stärka svenskt konstliv.

"Rematriation of a ládjogahpir — Return to Máttaráhkká", Outi Pieski. Bonniers konsthall i Stockholm. 9 februari–3 april.

Om den samiska kulturen och identiteten. Under samma period visas också Lap-See Lams "Dreamers’ quay, Dreamers’ key".

"Madame d'Ora". Millesgården i Stockholm. 12 februari–4 september.

Fotografen Dora Kallmus hade en beryktad ateljé där hon fotograferade dåtidens stora kulturpersonligheter. Hon blev av med ateljén när nazisterna intog Paris 1940. Här visas också hennes fotografiserie om krigets fasor, från parisiska slakthus och flyktingförläggningar.

"Nikolai Astrup – Visioner av norsk natur", Waldemarsudde i Stockholm. 19 februari–29 maj

Han var samtida med Edward Munch och älskad i sitt hemland. Men det här är den första större monografiska utställningen med Nikolai Astrup i Sverige i modern tid.

Barbro Östlihn, Göteborgs konstmuseum. 12 mars–25 september

Under 1960-talet utarbetade Barbro Östlihn ett eget formspråk i New Yorks konstvärld. Här presenteras hennes konstnärskap i stort format.

"Härligt att vara skulptör", Nationalmuseum i Stockholm. 17 mars–11 september

Skulptöryrket betraktades i början av 1900-talet som en manlig syssla och flera kvinnliga konstnärer hamnade i skymundan. Men nu lyfts bland andra Ida Matton, Ruth Milles, Alice Nordin, Agnes de Frumerie, och Sigrid Fridman fram i en utställning om dem och kvinnliga skulptörers villkor.

"Åke Hodell: Motstånd", Malmö Konsthall. 19 mars–22 maj.

Han var en "poetisk rebell" och språklig förnyare. Nu presenteras Åke Hodells verk, i gränslandet mellan ljudpoesi, satir och samhällskritik – han var till exempel tidig med antinazistiska budskap. Till utställningen hör också ett program med musiker och ljudpoeter.

Ann Wolff , Waldemarsudde i Stockholm. 9 april–23 oktober.

Det här är den största presentationen av Ann Wolff som har visats i Sverige. Hon är känd för sin glaskonst, men arbetar även i brons, aluminium och betong, samt med teckningar och pasteller.

"Ett hem", Thielska galleriet i Stockholm. 9 april–21 augusti

Denna utställning utgår från att Thielska galleriet en gång var Signe Maria och Ernest Thiels bostad. En rad samtidskonstnärer behandlar här minnena och föreställningarna om ett hem, bland andra Juan-Pedro Fabra Guemberena, Linda Hofvander, Lap-See Lam och Helene Schmitz.

"Bilden av den nordiska naturen". Nationalmuseum Jamtli i Östersund. 1 juni

Verk ur Nationalmuseums samlingar som belyser nordisk natur från 1600-talet och framåt.

"Inside Outside", Nancy Holt, Bildmuseet i Umeå. 17 juni–2 april 2023

Den första retrospektiven i Europa av Nancy Holt visar videoverk, fotografiska serier, ljudverk, ritningar och skisser. Tre stora installationer har återskapats, bland annat löper "Ventilation system" lekfullt över flera våningsplan.

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons