Mitski släpper in syntarna

Mitskis storhet ligger ofta i att göra genialiska poplåtar utan självklara refränger. På samma gång som hennes melodier är vackra, så finns det en kuslig skevhet. Den här gången har hon dock hittat sitt inre A-ha och sockrar flera av låtarna med syntpop. “Laurel Hell” väger lite lättare än hennes tidigare skivor, men tappar aldrig sin styrsel. Albumet är som bäst i de lugna och mer spöklika balladerna. “I guess”, “Heat lightning” och “Valentine, Texas” är mörklagda stämningsstycken som stämmer bra överens med skivans öppningsrad “Let’s step carefully into the dark”. Att slå förra och lysande “Be the cowboy” på fingrarna är en tuff uppgift och “Laurel Hell” hamnar någonstans mitt emellan. Mitski satsar mer på förfesten än eftersläckningen den här gången.