Storslagen släktsaga om gården, mossen och arvet
Maria Turtschaninoff
”Arvejord”
(Förlaget)
Finlandssvenska Maria Turtschaninoff har i femton års tid försett sina läsare med lågmäld men fantastisk ungdomsfantasy. Serien ”Krönikor från Röda klostret” har rönt stor framgång och Turtschaninoff kan glädja sig åt att ha sålt rättigheter till 30 länder.
Ändå har hon inte blivit ett namn för allmänheten i Sverige. Förhoppningsvis blir det ändring på det nu när hennes första ”vuxenbok” är här.
”Arvejord” börjar i sorg. En kvinna har förlorat sin mor och måste nu axla ansvaret för släktens stuga som för inte särskilt länge sedan var en liten bondgård. Turtschaninoff leder oss genom gårdens historia, från 1600-talet till idag. Varje kapitel är en avslutad berättelse i en helt egen stil.
”Det är sorgligt och mycket, mycket vackert.”Urban Jarvid
Historierna hänger ihop genom kedjan av människor som brukar gården. Människor som älskar och kämpar. Som försöker förena vad de lärt i kyrkan eller (senare) skolan med skogens gåtfulla liv. Som märks eller krossas av livet. Redan något kapitel senare börjar de försvinna i historiens dis, endast ihågkomna genom någon vag anekdot eller något föremål de råkat lämna efter sig. Det är sorgligt och mycket, mycket vackert.
Livet är alltid nytt. Platsen är alltid densamma. Ägornas märkliga mosse som skogens väsen verkar så måna om att bevara är närmast historiens huvudperson. Den ger sina tillfälliga ägare såväl liv och skydd som ond bråd död. Den är Guds nåd, den är vittrornas hem, den är människans dröm och det stora mysteriet.
Detta är en originell bygderoman, en stark läsupplevelse och en stor sanning om vår tillvaro på jorden – allt hittat i en mager, österbottnisk mosse.