Yungbluds album känns som ett billigt hopkok
Yungblud
Album: Yungblud
Skivbolag: Geffen/UNI
Yungblud är tillbaka med sitt tredje album i ordningen och ny-emo-viben är intakt. Här dominerar poppig punkrock där texter om döden, olycklig kärlek, droger, ensamhet och psykisk ohälsa står som kontrast till glättiga melodier och studsiga arrangemang.
Dominic Harrison fokuserar uppenbart på ämnen som hans tonåriga publik kan relatera till. Problemet är bara att slutresultatet varken känns uppriktigt eller genuint. Det mesta framstår istället som ett billigt hopkok av vissa givna ingredienser, som tillsammans ska trollbinda den tänkta lyssnaren.
Till viss del kan det säkert fungera, men Yungblud har mycket att förlora på att ta kidsen för givna. Bristen på tyngd och unikt tilltal stjälper helt enkelt konceptet väl mycket.
