Sidospår

I höst kommer professorn i litteraturvetenskap i Lund Bibi Jonsson att berätta om sin bok Bruna pennor. Nazistiska motiv i svenska kvinnors litteratur. Jag lånade hem boken för att orientera mig och sedan spårade det ur totalt. Alla nya böcker som redan låg på hög och väntade fick ligga där de låg. Bibi Jonssons bok förde vidare till I otakt med tiden av Sif Bokholm. Om rösträttsmotstånd, antipacifism och nazism bland svenska kvinnor. Nazisten är ju vanligtvis en man. Vilka svenska kvinnliga författare avses? Och vilka är de nazistiska motiven? Annie Åkerhielm anses vara den mest produktiva och kända av dessa författare. Hon var dotter till den radikale socialisten Nils Quiding, som satt på sin kammare och drömde och skrev om ett enat Europa. Dottern Annie skrev romaner och dikter och så småningom artiklar i den tyskvänliga tidningen Nya Dagligt Allehanda. Annie Åkerhielm (1869 – 1956) satte Hitler näst efter Gud och hon gjorde resor i Tyskland och gillade allt hon såg. Med tiden blev hon alltmer uttalad nazist och det var inget hon stack under stol med. Hennes romaner hade stora framgångar men under slutet av sitt liv var hon tämligen bortglömd. Jag har läst romanerna Klyftan utan bro, 1923, historisk roman. Norrbys på Borregård, 1929, som mycket handlar om relationer, pengar eller inte pengar, anor och traditioner. Men – en dotter planerar att bli sjuksköterska; en annan sitter i biblioteket och läser Kant och Spinoza. Den tredje är bara intresserad av lantbruk och vill utbilda sig på Alnarp.  Bröderna från Vesseln tilldrar sig i Göinge och handlar om hur gamla tider möter nya. Innanför vallgraven, 1938, där vallgraven med sina sumpväxter är symbolisk ; kaprifolen och murgrönan gör att en inte kan se varken ut eller in genom fönstrena. Vid ett tillfälle visar en kvinna  en bild av sin ungdoms älskade och den som får se fotot utbrister: ”Ett vackert, ståtligt huvud,” sade jag.”Ett verkligt germanskt huvud.” Conradine svarar:” Alla de där rasfunderingarna hade vi då inte kommit på ännu; men han var av en gammal god släkt.” Jag kan tycka att det där med ”rasfunderingarna” är lite konfunderande. Romanens emanciperade kvinna säger vid ett tillfälle: ”Var äkta kvinna – och det var hon, trots overall och motorsport – vill att hennes man ska vara något. ”

Påskekrim

Det är nu väldigt många år sedan vi i Sverige tog upp den norska traditionen med påskekrim. Även om deckare och spänningslitteratur har fått stå tillbaka för mig under de senaste åren till förmån för en del annat så brukar jag utrusta mig med ett antal deckare inför varje påsk. På min telefon läser jag Ett ohyggligt avslöjande (2017) av den kanadensiska författaren Louise Penny. Hennes kriminalkommissarie, Armand Gamache, är så otroligt sympatisk. Han är klok och tappar inte humöret. Han är känd för sin skicklighet långt utanför staden Three pines i Quebec i Kanada. Louise Pennys allra senaste bok har kommit i år och den heter Det vackra mysteriet. Utmärkande för Louise Pennys böcker är vänlighet  och värme i kombination med grymhet och illvilja. Invånarna i Three pines är av ett speciellt slag. Det finns ett konstnärspar, ett par som driver en bistro; en fruktansvärt ilsken poet som heter Ruth Zardo och en bokhandlerska som heter Myrna.  Och så tänkte jag att jag äntligen skulle läsa något av Karin Slaughter så jag har lånat hem Den goda dottern. Charlotte är advokat med en familjetragedi i ryggsäcken. Nu blir hon inblandad i ett fall som återuppväcker de sorgliga minnena. Lite avvaktande är jag för Karin Slaughter lär vara ganska otäck. Emelie Schepp står sedan länge på min Att läsa – lista. 2016, 17,18 blev hon  årets deckarförfattare och det är ju fantastiskt. Broder Jakob är hennes senaste titel. Den handlar i första hand om två kvinnomord där mördaren har velat få dem att se ut som sjöjungfrur och sytt ihop deras ben. Broder Jakob skulle snarast bli höstläsning för mig. 196 reservationer på biblioteken i Skåne nordost, som tillsammans har 20 ex. Men – jag kan ladda ner E – boken Märkta för livet, den första boken om åklagaren Jana Berzelius. Det passar bra att börja ifrån början. Annabelle av Lina Bengtsdotter har länge väntat i hyllan. I lilla Gullspång försvinner en sjuttonårig flicka under mystiska omständigheter. Till och med Missing People står handfallna. Kriminalinspektör Charlie Lager från Stockholms nationella operativa avdelning beordras ut. Hon är inte speciellt pigg på uppdraget men lyder naturligtvis order. En bok om dagen blir det den här påsken.  Jaja, försöka duger. Glad läspåsk!

 

På mitt dignande läsbord

Norstedts förlag
Albert Bonniers förlag

Nu har vårens läsning hopat sig på mitt läsbord. Ja, eller mina läsbord. Det är noveller, dikter, spännande debutromaner och gamla rävar om vartannat. Suzanne Brögger tillhör ju inte debutanterna precis. Hennes nya bok heter Koral och är en nytolkning av hennes självbiografiska böcker ifrån 70 – talet Crème fraîche, Ja och Transparence. Har aldrig varit någon storläsare av Brögger. Får se hur/om det går med den här. Siri Hustvedts nya roman heter Minnen av framtiden. Hon  reser också tillbaka i tiden. Hon hittar en gammal anteckningsbok och en aldrig avslutad roman från sin första tid i New York på 70 – talet. Nina Wähäs roman, Testamente, ser jag fram emot att läsa. Det är berättelsen om Siri och Pentti Toimi och alla deras barn, alla de som var i livet och även de som inte fanns i livet. Och även de ofödda. Miljön är finska Tornedalen. Namnet Toimi betyder fungerande. Något får mig att tro att så kanske inte är fallet. Det är 1980 – tal och det lackar mot jul. ”Seså! Nous allons mes amis!”, utropar författaren käckt. Jag glömmer ingen är titeln på den nya samling dikter av norska Gunvor Hofmo som Eva Runefelt och Staffan Söderblom valt och tolkat. En har också kunnat lyssna  på dikter av författarinnan i Dagens dikt. Hon föddes 1921 och dog 1995. Långa tider var hon sängliggande på grund av sjukdom och hon led också svårt av kriget.  Amerikanska Kirsten Roupenians debut heter Kattmänniska och andra berättelser och är som titeln antyder en novellsamling. HBO har redan köpt rättigheterna till en framtida serie. Titelnovellen fick en väldig viral spridning efter det att den publicerats i The New Yorker.  Den anknyter till debatten om makt och samtycke i relationer.  Kattmänniska är översatt av Amanda Svensson, som ju själv fått fina recensioner för sin senaste roman, Ett system så magnifikt att det bländar. En tysk debutroman som slog ner som en bomb i Tyskland är Utom sig av Sasha Marianna Salzmann. Den handlar om tvillingarna Ali och Anton, som var ryssar som blev tyskar och som är judar. De undrar vilket av dessa skäl som gör att de får stryk på skolgården. Anton lämnar allt för en osäker tillvaro i Istanbul Ali följer efter. För vad är hon utan honom? ”Jag känner genast igen honom. Mellan bladen på min lettgalliska gudmors psalmbok hittade jag hans porträtt på ett gulnat tidningspapper.” Så inleds romanen Vidjemunken av lettiska Inga Abele, född 1972.  ”Alla romanens situationer och figurer är gestaltade. Dock har jag inspirerats av historiska personer och placerat dem mot en historisk bakgrund.”  Översättningen från lettiska är gjord av Juris Kronbergs

Historiska vingslag

I veckan har en haft möjlighet att lyssna på två intressanta föredrag. Det första av professor Klas – Göran Karlsson från Lunds Universitet. Hans ämne var Det moderna trettioåriga kriget. Europa 1914 – 1945. Det är också titeln på hans senast utkomna bok som kom så sent som i januari 2019. 2014 kom Urkatastrofen: första världskrigets plats i den moderna historien. De båda böckerna kan sägas höra ihop. Klas – Göran Karlsson menar, att utan första världskriget hade det aldrig blivit något andra världskrig. Första världskriget satte fart på många andra oroligheter runt om i Europa. Han säger också att vår nutid påminner om mellankrigstiden. Liberalismen har det svårt. Det fanns inga egentliga orsaker till första världskriget; bara verkningar. Före första världskriget rådde det i stort sett fred.; efter har det varit krig. Före första världskriget rådde traditionalismen; efter kom modernismen. Kommunismen och nazismen föddes i första världskrigets skyttegravar.  Klas Göran Karlsson talade om gränsdragningarna efter första världskriget som aningslöst gjordes efter linjal utan hänsyn till hur verkligheten såg ut. Föreläsaren – som för övrigt har Ryssland som sitt specialområde – höll ett mycket intressant och tankeväckande föredrag där han pekade på förhållanden och sammanhang som inte är alldeles iögonenfallande för en lekman. Klas – Göran Karlsson beräknar ha en ny bok om Ryssland klar om ca två år. Vi hoppas då på en ny föreläsning.

Föreläsning nummer två handlade om Biskop Absalon, som levde under 1100 – talet. På danska sidan av sundet hyllades han som en hjälte medan han avskyddes i Skåne. Åke Ohlmarks har skrivit en bok om Absalon där han kallas Skånes djävul. Sven Rosborn, arkeolog och museiman, en av grundarna av tidskriften Populär historia och bokförlaget Historiska Media, föreläste om biskop Absalon och hans samtid. Sven Rosborn  har också en bok klar men inte tryckt om biskopen som också var en stor krigsherre. Mycket material om Absalon har hämtats från Saxo Grammaticus sexton handskrivna böcker om danskarnas historia. Han var sekreterare åt Absalon och finns med i dennes testamente. Absalon byggde borgar och kyrkor på strategiska ställen. Åhus borg är troligen byggd av Absalon liksom Skeingeborg och Sövdeborg.  Historien var mycket turbulent vid den här tiden. Kungar och stormän slogs om makten; släkten var ofta värst. Jag ser fram emot Sven Rosborns bok om Absalon

 

 

Bokrean

På tisdag 26/2 börjar bokrean. En reakatalog har det kommit i brevlådan. De andra får en leta efter på nätet. I stort sett är det samma titlar som erbjuds. Förvånansvärt nog är det fullständiga mängder titlar som kom ut 2018; både fack-  och skönlitteratur. Hur kul är det? Överraskningarna är få. Förr i tiden kunde bokhandlarna gräva i källarvalven och plocka fram dyrgripar som en inte var förberedd på. Och en behöver inte ens infinna sig i bokhandeln och allra minst okristligt tidigt på morgonen. Nej, beställa på nätet och få hemkört. Glädjande är i alla fall att det finns en hel del klassiker att välja på, som Selma Lagerlöfs svit om Mårbacka, Förnuft och känsla av Jane Austen, En förlorad värld av Evelyn Waugh, Godmorgon, midnatt! av Jean Rhys, den gåtfulla författaren som var tyst i många år och alla ant att hon var död. Men – plötsligt publicerar hon en roman! Gruppen, Mary McCarthys klassiker om ett gäng flickor i 30 – talets New York som kom i nyutgåva häromåret finns nu med på rean. Snyggt omslag har den också. Förra året kunde en köpa Tove Janssons Noveller i ett snyggt ex. I år kommer Romaner med matchande omslag. En novellsamling innehållande noveller av åtta ryska mästare för 79 kr låter frestande. Rebecca av Daphne du Maurier kan en få till samma pris. Akademibokhandeln erbjuder Noveller av Katherine Mansfield, Vågorna av Virginia Woolf, Edith Södergrans Samlade dikter, En fördämning mot Stilla Havet av Marguerite Duras och Kvinnor och äppelträd av Moa Martinson. Men varför måste stackars Emma av Jane Austen få ett så fult omslag? Vem kunde tro att både Linnea Axelssons August – belönade Aednan skulle komma på rea med en gång? Eller Magnus Västerbro likaledes August – belönade Svälten? Mordet på kommendören del 1 av Haruki Murakami kostar 89 kr; Mannen i skogen av Jens Liljestrand kan en få för 149 kr som medlemsförmån i Akademibokhandeln. Zadie Smiths Swing time och Alex Schulmans bok om sin mormor, Bränn alla mina brev, kostar båda 79 kr. Koka björn av Mikael Niemi är jag lite sugen på liksom Baka med bönor av Lina Waldemarson; Fäder och söner av Ivan Turgenjev och Noveller av norrmannen Kjell Askildsen. Ebba Witt Brattströms båda böcker Kulturkvinnan och andra texter och Kulturmannen och andra texter vore inte fel att ha. Michelle Obamas, Min historia, och Leif G W Perssons självbiografi, Professor Wille Vingmutter, mästerdetektiv och Ett jävla solsken, Fatima Bremmers bok om Ester Blenda Nordström finns också att få på årets bokrea. Trädgårdsböcker och matböcker finns det som vanligt en uppsjö av. För att nu inte tala om deckare!  Men det speglar ju utgivningen.

Ett hemligt liv

I måndags började en ny radioföljetong som verkar lovande. Ana Gil de Melo Nascimento läser debutromanen Nada där den  23 år gamla författarinnan Carmen Laforet skildrar en generationskonflikt. Carmen Laforets roman kom först ut 1945 och blev en omedelbar försäljningssuccé. 18 – åriga Andrea kommer till Barcelona för att studera vid universitetet. men livet på Calle Aruba hos släktingarna blir inte som hon tänkt sig. Nada har kallats en gotisk bildningsroman – och den börjar ganska spöklikt kan jag säga. Den skildrar en familj i förfall i ett krigsdrabbat Barcelona. Nada kommer ständigt ut i nya upplagor och är idag en av de mest översatta böckerna från spanska någonsin. 2017 kom den ut på svenska. Ge den en chans, vetja!

Så har Ett hemligt liv. Verner von Heidenstam och Kate Bang av Martin Kylhammar kommit ut. Det är ett gediget arbete på 646 sidor på fint papper, med breda marginaler och ett bra bildmaterial. Martin Kylhammar är vår tids främste kännare av Verner von Heidenstam och styrelseledamot i Stiftelsen Övralid. Han har använt sig av tidigare okänt material i form av massvis av kärleksbrev emellan Verner von Heidenstam och Kate Bang;  Kate Bangs dagböcker  som hon fört dagligen under tjugo år; rättegångsprotokoll; naziagenters infiltrationsrapporter och så vidare.  Till vardags är Martin Kylhammar professor vid Linköpings Universitet och innehar en gästprofessur vid Sorbonne.

 

*

HBO-serier, radioprogram och läsning

Jag måste säga att True Detectives 1 med Matthew McConaughey och Woody Harrelsen som polispartners var helt lysande. Del 2 började trögt men efter några avsnitt tog den sig. Colin Farrell , Kelly Reilly och Vince Vaughan. Del 3 portioneras ut avsnitt för avsnitt och påminner mera om del 1.

Radioföljetongen är fortfarande De osynliga av Roy Jacobsen i eminent uppläsning av skådespelaren Peter Andersson. Vitt hav heter nästa del. Del tre har titeln Fartygets ögon och är alldeles nyutkommen på Norstedts förlag i översättning av Staffan Söderblom. Lundströms bokradio börjar på allvar kl 08.00 på lördag morgon. Tre lördagar bakå har det handlat om Harry Martinson. I SVt 1 pågår en filmatisering av Mannen under trappan av Marie Hermanson och med Jonas Karlsson i huvudrollen.

Porträttfoto av författaren och journalisten Samar Yazbek.Minns inte om jag tipsat om Michael Ondaatjes nya roman Lyktsken. Han är ju mest känd för Den engelske patienten. Den här romanen tilldrar sig i London. 15 april kommer Michael Ondaatje till Författarscenen på Malmö stadsbibliotek 19 – 20.

Den syriska författaren och journalisten Samar Yazbek är aktuell på svenska med ”Nitton kvinnor: berättelser om syriskt motstånd”. Där fokuserar hon på de tysta, eller tystade, aktörerna bakom revolutionen: kvinnorna. På Författarscenen samtalar Yazbek med Carsten Jensen. Samtalet tolkas från arabiska. Måndag 18 mars, klockan 19.00–20.30

Den oförlikneliga Aase Berg skriver både dikter, essäer och litteraturkritik. I vår kommer hon med en roman med det rara namnet Haggan.

En bok som jag längtar lite särskilt efter är New Forest av den begåvade danska författarinnan Josefine Klougart. Jag har sett boken i sinnevärlden och den är så vacker.  Den kommer ut under januari. Den har granar på snittet också.

Niels Fredrik Dahl har skrivit en roman som heter Mor om natten. En son finner flera år efter moderns död hennes nattbok där hon skrev om sina nattliga tankar, drömmar och depressioner. Han lär känna sin mor i efterhand.

Jag hoppas verkligen att ingen missat det fina nya programmet i SVT I med Fredrik Lindström. Helt lyriskt heter det och går på bästa sändningstid 21 – 22 på onsdagar. Kända musiker tar sig an dikter för det mesta av äldre författare och tonsätter dem. Fredrik Lindström berättar om författaren och och talar med musikerna och är ofta väldigt personlig i sitt förhållande till lyriken. Väldigt trevlig programserie som en bara kan hoppas får hänga med länge.

Sedan sist

Och julen kom och julen gick. Adventsstjärnan och adventsstakarna ser malplacerade ut i morgonljuset. För att inte tala om den barrande, överbelastade julgranen. Den är liten och lagom och kläddes för första gången av barnbarnen själva. Jag vill städa ut, men maken vägrar. Ja. Men idag började en ny radioföljetong. De osynliga av Roy Jacobsen. Den fantastiske skådespelaren Peter Andersson läser. Jag är inte mycket för ljudböcker, men Peter Anderssons inläsning av Den döende detektiven (Leif GW) fick både maken och mig att sitta kvar i bilen efter det att vi nått vår destination. Boken var naturligtvis bra också. Roy Jacobsens bok är helt fantastisk. Månadens diktare i Dagens dikt är danska Inger Christensen.

Svensk Bokhandels Vårens böcker 2019 finns nu till utlån på biblioteket. Väldigt kort lånetid är det. Men det finns ett referensex att läsa på stället också. Vårens böcker förefaller mig tunnare än vanligt – till omfånget, alltså. Och jag känner inte igen chefredaktören heller. PeKå Englund heter han. Han är inte bra på matematik, avslöjar han.  Han hittar 84 debutanter men bara 79 debutböcker. En normalbegåvad läsare fattar genast hur det hänger ihop. PeKås ledare är hur som helst riktigt rolig och personlig. Så finns det ett intressant reportage som handlar om Otippade böcker i rampljuset. Det handlar om böcker som är som humlor. De flyger fastän de egentligen saknar kapacitet. Fyra otippade kioskvältare blev Agaat av Marlene van Niekerk; Ett litet liv av Hanya Yanagihara; Yahya Hassan av Yahya Hassan samt först och sist Expeditionen: En kärlekshistoria av Bea Uusma.  Jag råkar ha läst dem alla och håller helt med om de tre. Danske Yahya Hassans diktsamling sätter jag ett litet frågetecken för.                                                                                                                                                                                                                                                            I mitt förra inlägg nämnde jag en succébok av en japansk författare, Hideo Yokoyama, med titeln Sixtyfour. Nu ser jag att den kommer ut på svenska i mars och då heter den helt enkelt 64. Professor Micael Dahlén, mager som en sticka och med stort skägg och långt hår, är tillbaka med en bok om människan och hennes största intresse – träning. Starkt kul heter boken där en kan få lära sig att skapa rätt vanor, göra rödljussprint och Jesusarmhävningar. Kommer ut i april på förlaget Volante, om någon är intresserad. Den boken känns närmast som ett påhopp, tycker jag. Men jag ska så klart låna den. Jag ska också låna  Nitton            kvinnor. Berättelser om syriskt motstånd av Samar Yazbek.  Och jag vill också läsa Cannie Möllers nya roman Besökaren som sägs vara en fristående fortsättning på Lifterskan. Jag vill utfärda en klass 2 – varning för fristående fortsättningar. Vanligtvis är de inte så fristående som det sägs. ”Fristående” måste vara ett försäljningstrick. Jag håller just på med slutet på Historiska Medias serie Släkten. Än en gång vilseledd av det där med fristående har jag läst böckerna huller om buller. Del ett, Blandat blod, av Katarina Mazetti kommer att läsas sist; efter sista delen, Midsommarbrud, av Elisabeth Östnäs som jag håller på med nu. Inte bra. Men en oväntat intressant serie där jag repeterat svensk historia ifrån vikingatiden till 1400 – talet. Alla delarna har kvinnliga huvudpersoner och är skrivna av olika kvinnliga författare. Och som bredvidläsning har jag haft Dick Harrisons Sveriges historia 600 – 1350, Jarlens sekel, Stora döden m. fl. faktaböcker. Väldigt intressant att se hur väl de olika författarna lyckats levandegöra den tid de skildrar.

Önskelista

Julvisa

Nu står jul vid snöig port,
klappar på och myser:
kära barn, släpp in mig fort!
Här står jag och fryser.
Se, min korg är full och tung!
Båd’ åt gammal och åt ung
har jag gåvor rara:
får jag hos dig vara?
— Ja, kom kära jul!

Så börjar en julvisa av Zacharias Topelius som jag av någon outgrundlig anledning kan första versen på. De tre följande tror jag aldrig att jag varit i kontakt med. Den snöiga porten får en förmodligen se sig i månen efter och julmyset, ja, det kanske inställer sig så småningom. Men en önskelista är väldigt trevligt att sätta ihop. Nummer ett är ju lästid. Det finns såååå många böcker jag vill läsa och så lite lästid. En bok som jag kommit på att jag gärna vill ha är Den nya dagen gryr; Johan Svedjedals bok om Karin Boye. Det gick upp för mig när jag läste Ingrid Pärletuns nyutkomna bok om kvinnosakskämpen, rösträttsarbetaren, författaren, läraren, rektorn, föreläsaren, vännen och den orädda politikern Lydia Wahlström som tidigt varnade för det som höll på att hända i Tyskland.  Runt Lydia Wahlström rörde sig många kända män och kvinnor bland andra Karin Boye. Tre japanska böcker diametralt olika varandra står högt på listan. Dels är det Japan – kännaren Lars Vargös vackra biografi om den japanske 1600 – talspoeten Basho, som räknas som haikuns fader. Den andra boken är en spänningsroman som slagit världen med häpnad, nämligen Six Four av Hideo Yokoyama, Den tredje boken är Ikigai: Den japanska livskonsten till ett långt och lyckligt liv. I åtta kapitel går man igenom vad det är som gör att människorna på ön Okinawa, en så kallad blå zon, är så lyckliga och blir så gamla. Ett presentkort till vårens böcker vore inte fel heller. Då kommer Agnes Lidbecks tredje roman Gå förlorad och Erika Olofsson Liljedahl, Och bergen skall rämna. Hennes första roman var så bra; Någonstans brister himlen. Malin Persson Giolito gillar jag, men hennes Processen har jag inte läst. Jag har inte läst något alls av Patrick Engman men tänkte att jag kunde börja med Patrioter. En bok som jag nog måste skaffa mig är Jeanette Winterson, Juldagar: 12 berättelser och 12 festmåltider för 12 dagar

 

På tapeten

Författarmötet med Frida Skybäck var väldigt intressant. Hon var väldigt välorganiserad när hon berättade om researchen till sin historiska romaner. Den senaste boken tilldrar sig i London och heter Bokhandeln vid Riverside Drive. Frida Skybäck var energisk och glad och berättade att hon nu skriver på heltid. Hon tar det som ett vanligt 8 till 8 – arbete och väntar inte på att inspirationen ska flöda.

Bokens dag kom och gick och det sorlades förväntansfullt både utanför och i Röda salongen. Bokhandeln var på plats och alla författarna kom i tid. Första paret ut var Jonas Hassen Khemiri och Agnes Lidbeck. Helt otippat blev detta ett verkligt möte både mellan författarna och deras böcker. De båda programledarna behövde inte röra ett finger. Mellan Anders Roslund och Maja Lundgren fungerade det inte så värst bra och de hade inte så mycket gemensamt. Bo Roslund gick ut hårt medan Maja Lundgren var mera tillbakadragen och lite oorganiserad.

Som radioföljetong går Den underbare mannen av Sara Lidman. Hon läser själv på ett helt oemotståndligt sätt. Augustprisgalan gick av stapeln och det var  välförtjänta böcker som vann i fack – skön – kategorierna. Aednan är ett versepos om samernas historia. Fantastisk debut av Linnea Henriksson. Svälten: Hungerns år som formade Sverige av Magnus Västerbro.

För en gångs skull läser jag en ljudbok. Det är Silvervägen av debutanten Stina Jackson. Marie Richardson läser.  Jag övar ibland på att lyssna till böcker, men jag är inte förtjust. Jag får boken tolkad och jag går miste om mycket, tycker jag. Vidare läser jag andra delen i Historiska Medias serie Släkten, Sigrids hemlighet av Karin Wahlgren. 10 kvinnor har fått i uppgift att skriva en historisk roman genom hela Sveriges historia alltifrån vikingatiden på 900 – talet fram till 1400 – talet. Alla huvudpersoner är kvinnor. Det är ett intressant sätt att repetera svensk historia.

Evy Callmer
Namn: Evy Callmer
Presentation: Jag är bibliotekarie med stort intresse för texter av alla slag; böcker, tidningar, tidskrifter, bokbloggar, bruksanvisningar, innehållsdeklarationer m.m. Helst läser jag med penna i handen och stryker under och kommenterar. (Däremot är hundöron bannlysta i mina böcker!)

Sedan några år tillbaka har jag en egen blogg där jag främst skriver om böcker, författare och en och annan film. Bloggen är min personliga anteckningsbok som jag även inbjuder andra att läsa och gärna kommentera. Här hittar du den.

Fakta om läsecirkeln:
Tidningens läsecirkel är öppen för alla som vill vara med. Cirkeln leds av Evy Callmer, som väljer böcker och initierar diskussionsämnen. Alla är välkomna att diskutera böckerna i kommentarsfältet på bloggens inlägg.

Kategorier