Författarmöten i sikte

Det är alltid lika roligt att möta författare; höra dem berätta om sitt skrivande och ha möjlighet att ställa frågor. Torsdagen den 15 september kan en ta sig till Biblioteket i Bjärnum och för ett möte med författaren Frida Skybäck. Hon är född och uppvuxen i Örkelljunga. Efter gymnasiet flyttade hon till London där hon också träffade sin man. Numera bor familjen i Lund där Frida Skybäck undervisar i språk och historia. Hon debuterade med en historisk roman 2011. Den senaste romanen som kom i år heter Bokhandeln vid Riverside Drive. Författarbesöket i Bjärnum börjar kl. 18.

På lördag den 17 november är det Bokens dag i Hässleholm 13 – 16. Minglet börjar redan 12.30. Fyra författare kommer att tala med Gunilla Wedding från Skånska Dagbladet och Pernilla Ekdahl från Norra Skåne. Anders Roslund är aktuell med nya thrillern Tre timmar och i höst blir det Sverigepremiär för den amerikanska filmatiseringen för hans och Börge Hellströms Tre sekunder. Agnes Lidbeck är aktuell med boken Förlåten, en historia om relationen om två omaka systrar. Våren 2018 kom också diktsamlingen Ur. Hon debuterade med romanen Finna sig 2017. Jonas Hassen Khemiris nya roman, Pappaklausulen, handlar om familjehemligheter och blodsband, om gatstenar och dinosaurier, om kärlek och svek. Hans mest kända roman är Ett öga rött, debutromanen.  Maja Lundgren är aktuell i höst med Den skenande planeten, en skruvad framtidsberättelse, präglad av humor och berättarglädje. En Pompeji i science fiction-miljö. Maja Lundgren har skrivit ett flertal romaner och har blivit mycket uppmärksammad för Pompeji och Myggor och tigrar.

 

Frukost med nobelförfattare

På lördag klockan 10 – insläpp 09.45 – är det storbokcirkel och frukost i Kulturcaféet på kulturhuset i Hässleholm. Immi Lundin, kulturjournalist,  författare och föredragshållare verksam vid författarskolan i Lund, och författaren Oline Stig samtalar om Alice Munro´s novell Dolly.  Som vanligt  är publiken välkommen att delta i samtalet. Alice Munro fick nobelpriset i litteratur med motiveringen  ”den samtida novellkonstens mästare”. Den lilla Novellix – novellen, Dolly,  får en på köpet när en köper sin frukostbiljett à 50 kr på biblioteket. Den omfattar endast 29 sidor men den innehåller mycket och här finns olika teman att diskutera. Det är nu sjätte året för storbokcirkeln. Immi Lundin har varit med hela tiden. Det är både intressant och trivsamt. Missa inte den här möjligheten!

 

För kännedom

Nobels fredspris 2018 delas mellan Denis Mukwege och Nadia Murad för deras kamp mot sexualiserat våld som vapen i krig och väpnade konflikter. Alldeles som av en händelse hade jag lånat hem Nadia Murads nyligen utkomna bok Den sista flickan: berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten. Hennes advokat och vän, Amal Clooney skriver så här i förordet:” År 2014 angrep Islamiska staten Nadias by i Irak och hennes liv som tjugoettårig skolelev slogs i spillror. Hon tvingades se sin mamma och sina bröder föras bort för att dödas och Nadia själv såldes vidare från den ena IS – medlemmen till den andra. Hon tvingades be, tvingades klä upp sig och sminka sig som förberedelse till våldtäkt, och en natt var det en grupp män som våldtog henne så brutalt att hon blev medvetslös. Hon visade mig ärren efter cigarettglöd och prygel. Hon berättade att IS – soldaterna under tiden kallade henne för ” en smutsig otrogen” och skröt om hur de tog yazidiska kvinnor och utplånade deras religion från jordens yta.”

Yazidierna är en liten folkgrupp vars religion är en blandning av kristendom, islam och mysticism. För dem är den sexuella renheten viktig. De förföljs hänsynslöst av Islamiska staten. Som ung 22 – åring reste Nadia runt i världen och vittnade om vad hon och många andra kvinnor utsatts för. Världen behövde veta. Flera länders regeringar rubricerar det IS utsätter yazidierna för som folkmord dock inte Sverige. Den sista flickan har kommit ut på Bonniers förlag.

Sedan sist

Nu är det höst även om termometern säger något annat. Föreningen Norden har startat sin läsecirkel och sina höstprogram. Vatten är temat Ikväll fick vi hör fil dr Ingegerd Rosborn, KTH, föreläsa om dricksvatten och mineraler. En får verkligen se upp med vad en dricker. Och sitt pH – värde ska en hålla rätt på annars kan det gå tokigt. Otroligt intressant och mycket förbisett. Boken vi läser är Blå av den norska författarinnan Maja Lunde som gjorde sig berömd med Binas historia. Det ska bli en klimatkvartett. Blå är nummer två. Den är fascinerande. Och vi läser på norska så gott det går. Första gången läste en livs levande norska högt för oss.

Läsning av ett helt annat slag är Julie Parsons thriller. Det finns hittills tre stycken som har den pensionerade polisen Michael McLoughlin som huvudperson. Kan bara hoppas att det kommer flera. Jag har nu läst alla tre men i fel ordning. Jag började med den senaste, En sista söndag, som kom ut tidigare i år. Den var väldigt bra, men så har det också tagit tio år att skriva den. McLoughlin är en en ensam, reflekterande människa som iakttar sin omgivning. Han har inga spritproblem men det finns en kvinna i det förflutna. Det var väl här ungefär som jag förstod att det fanns anledning att börja ifrån början. Av en händelse blev det så att jag kom över del två, I det förflutnas grepp, först och så fick det bli så. Samma sympatiska polis och samma kvinna i det förflutna. Det är alltså i del ett, Mary, Mary, som en möter kvinnan som sedan kommer att figurera i McLoughlins tankar. När jag tänker efter var det inte alls fel att läsa i omvänd ordning. Ett motiv som återkommer hos Julie Parsons är hämnd.

Historiska Media ger ut en serie romaner som har samlingsnamnet Släkten. Det har kommit tio delar hittills och varje del har sin författare. Jag letade efter romaner som tilldrar sig på 1100 -talet och råkade hitta Ingrid Kampås Drottningkronan som just kommit ut i pocket dessutom. Romanen är intressant rent historiskt och kulturhistoriskt och så gott som alla personerna har verkliga förebilder dock inte huvudpersonen, Ester. Hon lär ha haft sin motsvarighet i verkligheten, men det finns inget spår efter henne i historien. Men det är i vilket fall som helst en intressant kvinnoskildring. Här finns mödrar, döttrar, frillor och trälar. De gifta fruarna är helt utlämnade åt sina män. Änkorna däremot har mer makt och inflytande. Frillorna hade ingen lätt sits och trälarnas situation ska vi inte tala om. Nu kunde det växla en hel del från gård till gård. Under läsningens gång blev jag intresserad av huvudpersonens mormor Helena eller den heliga Elin av Skövde. Där har jag nu börjat läsa Släkten del 4 Helenas hämnd av Maria Gustavsdotter. Drottningkronan har nummer fem i Släkten.

Summering av sommaren

Det må ha varit onödigt varmt i sommar men bad och läsning har det i alla fall blivit. Alltid fanns det någon skuggig plats en kunde ta sin tillflykt till för en stunds läsning. Jag hade lovat mig själv att jag skulle få läsa deckare och feel – good och lite lättsammare litteratur, men när det gällde hade jag inte lust med varken det ena eller det andra. Jo, faktiskt en spänningsroman av Elly Griffiths med rättsarkeologen Ruth Galloway som huvudperson. The dark Angel heter den tionde boken om Ruth Galloway. Handlingen tilldrar sig i Italien dit Ruth åkt tillsammans med dottern Kate och väninnan Shona för att bistå en kollega. Kriminalkommissarie Harry Nelson, Kates far skummar av vrede över att inte vara informerad. Nelsons vackra hustru Michelle har i sin tur rotat in sig med en kollega till Nelson och situationen blir mer och mer komplicerad. Det lilla ambitiösa förlaget ellerströms har nyligen givit ut två romaner av Simone de Beauvoir, Misstag i Moskva och Den brutna kvinnan. Misstag i Moskva handlar om ett äldre par som åker till Moskva för att träffa mannens dotter. Det gnisslar en del i deras förhållande av olika skäl. Den brutna kvinnan handlar om ett par som varit tillsammans länge och har ett par döttrar. Mannen hittar en ny kvinna och hans fru blir fullständigt förkrossad. Hennes förtvivlan skildras  hjärtslitande. Jag tycker att Simone de Beauvoir här framstår i en ny dager; mjukare och mänskligare på något sätt. Dödstvätterskan av kurdisk – danska Sara Omar är en fantastisk om än skrämmande bok . Den bygger mycket på hennes egna upplevelser av hur kvinnor behandlas i Kurdistan. Frmesk heter huvudpersonen i boken som tilldrar sig dels i Zuma i Kurdistan på 80 – talet och dels på ett sjukhus i Danmark tjugo år senare. Där vårdas Frmesk för posttraumatiskt syndrom och när hennes far spårat upp henne förs hon till hemligt ställe. Männen har all rätt på sin sida. Kvinnorna kan straffas godtyckligt på olika grymma sätt med stöd av islam, tradition och hederskultur. Det enda Frmesk har kvar är orden, säger hon. Ayòbámi Adébáyòs debutroman, Stanna hos mig, har väckt uppmärksamhet världen över. AA är tjugonio år och kommer ifrån Nigeria. Romanen tilldrar sig också i 80 – talets politiskt oroliga Nigeria och skildrar ett ungt välbärgat par, Yejide och Akin, som träffats på universitetet i Lagos och blivit blixtförälskade. Efter fyra år som gifta börjar respektive släkter bli otåliga. Varför blir det inga barn? Akins mor har diverse ålderdomliga och vidskepliga recept på hur en kvinna ska bli gravid. Yejides styvmödrar har redan klassat ut henne som kvinna och människa. I Stanna hos mig möter vidskepelsen vetenskapen; traditionen moderniteten; patriarkatet den nya kvinnan. Klasskillnaderna är uppenbara. Jag kom just på att jag läst en spänningsroman till, nämligen Kvinnan i fönstret av A J Flynn. Den var spännande, men det roligaste med den var alla referenserna till gamla svartvita Hitchcock – filmer.

 

Läst

Det är jättefint att Sveriges Radio har en playtjänst så att en inte nödvändigtvis måste lyssna på Dagens dikt och Sommar  mitt på dagen när en troligtvis har annat för sig. Den här veckan har Dagens dikt temat Balladen om den gamle sjömannen av Samuel Taylor Coleridge, en av den engelska romantikens mest kända dikter. Den handlar om de hemsökelser som kan drabba ett skepp när någon skjutit en albatross. Den gamle sjömannen har nyligen kommit ut i en hyllad nyöversättning av Axel Englund (ursprungligen ifrån Osby) som också skrivit en essä om sjömannen som förbrutit sig mot naturen med utblick mot vår egen tid och dagens problem. Ellerströms förlag håller oförtrutet hög kvalitet på sin utgivning.

En roman som överraskade mig var Erotiskt skrivande för ensamma änkor av Balli Kaur Jaswal. Den hade jag inte valt för egen maskin men sedan läste jag om den på en pålitlig bokblogg och bestämde mig för att ge den en chans. Och jag ångrade mig inte. Romanen tilldrar sig i sikhisk miljö i västra London. Unga Nikki kämpar för att slå sig loss ifrån hemmet, men när fadern dör måste hon bidra till familjens försörjning. Hon arbetar redan på en pub men får möjlighet att leda en grupp invandrarkvinnor i vad hon antar ska vara kreativt skrivande. Men – nästan ingen av kvinnorna kan varken läsa eller skriva. En utav dem får tag i en bok med erotiska berättelser och hon läser högt för de andra. Och därmed är berättandet igång. Kvinnorna berättar om sina liv, sina drömmar och förhoppningar. Orden fattas dem inte och de berättar öppenhjärtigt med frisk sensualism. Deras situation i det mansdominerade samhället är densamma som i deras hemländer; generationsmotsättningarna är kanske något mera uttalade i det nya landet. Det här är en helt ny form av erotisk roman; den är humoristisk, faktarik och charmig. Massolit förlag 2018.

Lennart Brohed och hans fru Monika har skrivit en serie deckare som till det yttre är ganska oansenliga, men innehållet är desto intressantare. Särskilt om en är intresserad av kulturhistoria och/eller känner till Lysekil, som är miljön för historierna. Den första i serien har titeln Änkan som inte sörjde. En Göran Persson Deckare (särskrivningen är inte min). En man hittas styckad i några silltunnor och hela Lysekil bävar. Men överkonstapel Göran Persson och hans mannar tar tag i situationen. Våld i hemmet är ingen ny företeelse; varken kvinno – eller barnmisshandel. Jag tycker att personskildringen är psykologiskt trovärdig och miljöbeskrivningen intressant. Änkan som inte sörjde tilldrar sig 1932. Slussens bokförlag 2003

Höstens böcker fortsättning

Medan VM i fotboll rasar som värst och en obarmhärtig sol bränner gräsmattan gul passar jag på att dra ner persiennerna och öppna för tvärdrag och fördjupar mig i höstutgivningen igen. IRL – läsecirkeln läste Väggen av Marlene Haushofer och gav den allra högsta betyg. I september kommer det ut en samling med 18 noveller av henne på Celanders förlag. Det känns som något att bevaka. På Atrium förlag kommer en novellsamling av Alfhild Agrell med ett förord av Ebba Witt – Brattström. Bara det gör ju att en vill läsa. Den beräknas komma ut i oktober. Mörk labyrint av Nevada Barr kommer ut i oktober på Hoodoo förlag. Hennes protagonist Anna Pigeon rör sig alltid i olika nationalparker. Den här gången befinner hon sig i grottorna i nationalparken Carlsbad Caverns i sydöstra New Mexiko. En kollega till henne är skadad och hon ber att Anna ska komma. Anna gillar inte mörker och trånga utrymmen framför allt inte på samma gång. Fatemeh Khavari kommer ifrån Afghanistan. Hon är muslim och tillhör hazarerna som förföljs i Afghanistan. Jag stannar till slutet heter hennes bok som har kommit ut redan. I den bästsäljande boken Flyga drake har författaren Khaled Hosseini skrivit mycket om hazarerna. Han beskriver bland annat att man ofta ser ner på hazarer och behandlar dem illa i Afghanistan. Oftast kunde de endast få arbete som tjänare och man ansåg att de var ”smutsiga”. På Historiska Media hittar jag till min förtjusning en ungdomsvän, Ingrid Pärletun, som har skrivit en biografi om Lydia Wahlström. LW:s föräldrar hade önskat sig en pojke med de fick en flicka som var helt främmande för de gängse kvinnoidealen. Fadern var präst och dottern blir högeligen förvånad när hon upptäcker att hon inte får bli präst. Hon kommer att bli förkämpe för kvinnlig rösträtt och andra ämnen som rörde kvinnor och politik. I oktober kommer den historiska romanen Pachinko av Min Jin Lee från Sydkorea. Den handlar om fyra generationer i en familj och en exiltillvaro i Japan. Ghachar Ghochar är en klassisk historia om rikedom och moralisk undergång. Det är också berättelsen om ett arrangerat äktenskaps haveri. Man talar om den finaste indiska romanen som skrivits på länge och författaren Vivek Shanbhag liknas vid Anton Tjechov. I oktober kommer den. Den sätter jag extra span på. Och äntligen! säger jag kommer det en ny roman av Tomas Bannerhed. Den kommer i september på Weylers förlag och har titeln Lugnet. Ingen har väl glömt hans debut Korparna? Äntligen en ny Marie NDiaye också. Hon är fransk författare och dramatiker och talas redan om i Nobelpris – sammanhang. Den nya romanen har titeln La cheffe och kommer ut på Natur och Kultur i oktober.  ”En hyllning till gastronomin som konstform” läser jag på Adlibris. Den fantastiske islänningen Jon Kalman Stefánssons nya roman kommer ut på Weylers förlag i oktober. Asta heter den. Och vilka förväntningar har en inte på den efter alla fina romaner han skrivit! Jag avslutar med japankännaren Monica Braws biografi om den svenska kosmopoliten, författaren och fredsaktivisten Edita Morris som skrev Hiroshimas blommor. Den har  filmats, gjorts till opera och översatts till 39 språk. Verkligen på tiden att hon fick en biograf! Jorden är vårt hem kommer ut på Gidlunds förlag i september.

Höstens böcker. Svensk bokhandel 2018:12

Nu är Svensk bokhandels höstkatalog kommen. En kan låna den under 7 sju dagar ifrån biblioteket. Vid en första okulärbesiktning kan det konstateras att det är många mindre nyare förlag med; att en del förlag visar en sida fullproppad med böcker och hänvisar till nätet eller beställning av tryckt katalog. På så vis blir ju höstkatalogen något tunnare än vanligt, men det räcker till ändå. Som vanligt presenteras debutanterna. De är 99 till antalet. Och som vanligt hittar jag direkt en massa böcker som behöver läsas. På Langenskölds förlag kommer den första biografin om Karin Månsdotter, den enkla bondflickan som blev kung Erik XIV:s hustru.  Ungerska Magda Szabo, Izas ballad kommer ut på Nilssons förlag liksom landsmannen Frigyes Karinthys bok En resa runt min hjässa. Om att drabbas av en hjärntumör. Martin Ingvar har skrivit efterord. Äkta makarna Birgitta von Otter och Kjell – Olof Feldt har skrivit var sin roman som kommer ut på Fullmånens förlag. Agneta Grahn och döden av Birgitta von Otter handlar om en sjuttioårig kvinna som är änka och har barn och barnbarn boende i Australien. Hon har en stark vilja att leva och fruktar döden men inser livets ändlighet. Kjell – Olof Feldts roman, Dubbelliv, handlar om en brottsling och en aktad medborgare som är företagare. I båda skepnaderna strävar protagonisten efter att folk ska vara beroende av honom och inte han av dem. Berlin Babylon är titeln på en roman av Volker Kutscher. Redan i höst kommer den som TV – serie. Kriminalinspektör Gereon Rath ska utreda ett fall som leder honom djupt in i Berlins undre värld där ”kokainet flödar, prostitutionen grasserar och skumma politiker smider sina mörka ränker.”  Delai Sindy är debutant. Yasidiska flickorna heter hennes bok om de fyra åren hon tillbringat i Irak med att samtala med och på annat sätt stödja unga flickor och kvinnor som lyckats fly IS. Den här boken kommer inte ut förrän i december. 2017 avled Birgitta Börjesson, en för de flesta helt okänd kvinna. Hennes syster, den kända journalisten Elisabet Höglund har skrivit en bok med titeln Skulden jag bär. Två systrar – två världar. Medan författaren själv levde ett liv som känd person hade hennes syster ett liv kantat av tragedier och sjukdomar. Hur kan det bli så olika för två systrar med samma föräldrar uppvuxna i samma miljö? Äntligen kommer Nattfjärilen, en roman av Katja Kettu, som annonserades redan förra året. Hennes förra roman, Barnmorskan, är en grym historia som tilldrog sig under det s. k. Lapplandskriget i början av 40 – talet. Sara Stridsbergs nya roman har titeln Kärlekens Antarktis. AB. Den kommer ut i augusti och får recenseras först i september. Fredrik Sjöberg som brukar skriva essäer om djur och natur kommer med en memoar med titeln Mamma är galen och pappa är full. På Bookmark kommer en bok av charmtrollen (ja, jag är kraftigt påverkad av barnbarnen) Samir & Viktor; Samir Badran och Viktor Frisk. Allt har inte varit en dans på rosor. Kråkornas herre heter Ngugi wa Thiongos nya roman med ett vackert omslag som kommer ut på Modernista i november.  Jobs keramik och textil heter en bok som är skriven av Hedvig Hedqvist och Christina Mattsson. Votum och Gullers förlag.  Fler höstböcker tipsas om vid senare tillfälle.

Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar

Föreningen Arbetarskrivares elfte antologi, Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar, innehåller prosa, poesi och serier. 44 skribenter och tecknare och 42 bidrag. Redaktörer är författarna Anna Jörgensdotter och Henrik Johansson. Initiativtagare till föreningen är Bernt – Olov Andersson, heltidsförfattare sedan fyrtio år. Den osynliga nåden är hans biografi, publicerad 2018. Henrik Bromander är ett annat känt namn. Han bor i Malmö och är författare, dramatiker och serietecknare. Mats Källblad är serietecknare, musiker och låtskrivare. Han är född 1969 och är uppvuxen i skogen utanför Osby ”bland höns och skrotbilar.” Jenny Wrangborg, poet och kallskänka, har kommit ut med två egna diktsamlingar och är redaktör för antologin Lösa förbindelser – om kampen för fasta förhållanden i handeln. Vi möter människor som arbetar inom hemtjänsten, vården, järnvägen; här finns läkare, brevbärare, bibliotekarier, lärare, fabriksarbetare, musiker, och journalister. Marie Hållander har skrivit  boken Tjänster i hemmet, om att arbeta i hemtjänsten. Jag brukar tycka att antologier har en tendens att spreta åt alla håll och att en ibland undrar över varför vissa bidrag tagits med. Vid en första läsning slås jag av det motsatta. Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar är en ovanligt jämn antologi. Det är intressant att läsa om alla dessa erfarenheter av svenskt arbetsliv. Dessutom tycker jag att antologins omslag är smakfullt. Det är gjort av Carola Ankarborg. Föreningen Arbetarskrivare bildades 1990 och har nu ca 400 medlemmar. Föreningen ger ut kvartalstidskriften Klass och vartannat år kommer en antologi.

Sista läsecirkelträffen för våren och höstprogrammet

Vårens sista cirkelträff ägnade vi oss åt De ska drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru. Vi var nio stycken närvarande och någon som skickat  sina åsikter. Det har hänt någon gång att vi varit helt överens vad det gällt positiva läsupplevelser. Den här gången var vi helt överens på andra hållet. Tummen ner. Rörigt, tröttsamt och tråkigt var det allmänna intrycket. Vart vill författaren komma?  Romanen har inspirerats av Harry Martinsons Aniara, 11/9 – attackerna och terrorattentatet mot den franska satiriska tidskriften Charlie Hebdo 2015. De ska drunkna i sina mödrars tårar inleds med att tre terrorister som tillhör Daesh tränger sig in på ett möte i en seriebutik där en kontroversiell konstnär (Lars Vilks?) ska tala. De hotar, slår och skjuter och panik utbryter. En av terroristerna, en kvinna, grips av tvivel. Det är en dramatisk och nästan filmisk upptakt och en tror att det ska vara samma nerv i fortsättningen. Men det är det alltså inte. En gåtfull kvinna dyker upp några år senare på en rättspsykiatrisk klinik. Hon skriver sin historia till en författare som förefaller vara Anyuru själv. Hon säger sig vara ett sändebud ifrån framtiden. Författaren blir både förbryllad och fascinerad. Läsaren blir bara förbryllad. Vi frågade oss hur den här boken kunde få Augustpriset 2017 med sådana medtävlare som Sigrid Combüchen, Isabelle Ståhl och Klas Östergren? Flera av cirkeldeltagarna hade det fina författarbesöket med Johannes Anyuru i färskt minne och vi kände oss faktiskt lite lurade. På något sätt.

Läsecirkel HT 2018

Onsdag 29/8 Selma Lagerlöf, Jerusalem

Onsdag 26/9 Yaa Gyasi, Vända hem

Onsdag 31/10 Agnes Lidbeck, Finna sig (AL kommer till Bokens dag 17/11)

Onsdag 28/11 Ingmar Bergman, Laterna magica (inför dramatenprogram om IB på biblioteket)

Onsdag 19/12 Colson Whitehead, Den underjordiska järnvägen

Evy Callmer
Namn: Evy Callmer
Presentation: Jag är bibliotekarie med stort intresse för texter av alla slag; böcker, tidningar, tidskrifter, bokbloggar, bruksanvisningar, innehållsdeklarationer m.m. Helst läser jag med penna i handen och stryker under och kommenterar. (Däremot är hundöron bannlysta i mina böcker!)

Sedan några år tillbaka har jag en egen blogg där jag främst skriver om böcker, författare och en och annan film. Bloggen är min personliga anteckningsbok som jag även inbjuder andra att läsa och gärna kommentera. Här hittar du den.

Fakta om läsecirkeln:
Tidningens läsecirkel är öppen för alla som vill vara med. Cirkeln leds av Evy Callmer, som väljer böcker och initierar diskussionsämnen. Alla är välkomna att diskutera böckerna i kommentarsfältet på bloggens inlägg.

Kategorier

×