Gott nytt läsår!

Så här alldeles i slutet av det gamla året och början av det nya kan det val vara lämpligt med en första titt i Vårens böcker, Svensk bokhandel 2017:20. Den finns att låna på biblioteket. När jag slog upp den på måfå hamnade jag rakt i ellerströms utgivning och fastnade för Simone de Beauvoir, Den andra kvinnan. Det är en roman. ellerströms ger också ut Författarliv av Virginia Woolf och Det skrivande livet av Annie Dillard.  Tre väldigt intressanta titlar.  Historiska porten, ett förlag jag inte alls kände till, ger ut Kvinnliga krigare: medeltida kvinnor som ledare, konstnärer och soldater. Domenico Starnone lär vara en av Italiens främsta författare. Hans roman Band kommer ut på Bazar. Merete Mazzarella har skrivit en bok om Finlands första kvinnliga professor. Alma heter den och kommer ut på Schildts & Söderströms förlag. Xiaolu Guo är filmare och författare och bor i London. Hennes nya roman kommer ut på Alfabeta förlag och har titeln Du ska resa till de nio kontinenterna. På det fina förlaget Atlantis kommer Systrarna Beauvoir: syskonkärlek och rivalitet av Claudine Monteil och med förord av Åsa Moberg. Den vill jag gärna läsa. Agnes Lidbecks andra roman efter årets med rätta lovordade Finnas till är jag väldigt nyfiken på. Förlåten heter den. Pierre Lemaitres första kriminalroman, Alex, tyckte jag var otroligt bra. Den andra, Camille, var jag inte alls särskilt förtjust i. Nu kommer nummer tre i serien om kommissarie Verhoeven. Irène heter den. Bokförlaget Tranans utgivning är alltid intressant. Yoko Tawada är en japansk/tysk internationellt hyllad författare som har skrivit romanen En isbjörns memoarer. Det var ett första axplock ur vårens utgivning. Alla förlagen ger ut massor av pocket. 2/3 av debutanterna som presenteras är kvinnor. Det fortsätter att komma mängder av matböcker; gärna kopplade till hälsa så att en ska få dåligt samvete för än det ena och än det andra. GOTT NYTT ÅR!

 

 

Våren 2018

Idag är det vintersolståndet. Dagen är som allra kortast och natten som allra längst. Imorgon börjar det gå åt andra hållet. Den 24/1 börjar vårens läsecirkel med Pär Lagerkvists klassiska roman Barabbas. Den har kommit ut i en fin pocketutgåva på Brombergs förlag med förord av K. G. Hammar. Den 28/2 är det dags för Ola Larsmos hyllade roman Swede Hollow. Den handlar om svenska utvandrare i Minnesota vid sekelskiftet 1800/1900. Det är ett tusental människor som lever i en slum i en Ravin mitt i St. Paul. Det har inte gått så bra för dem och de skys av såväl amerikaner som andra svenskar. De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru diskuterar vi den 28/3. Tre personer tillhörande terrorstaten Daesh kommer in i en bokhandel och tar alla där som gisslan. Kvinnan i terrorgruppen får kalla fötter och vill att de ska gå därifrån. Många år senare träffar en författare kvinnan som då sitter på en rättspsykiatrisk klinik och hon ger honom en bunt papper innehållande en sällsam historia. 25/4 är det dags för Problemet med får och getter av psykiatrikern Joanna Cannon. Hon gjorde succé direkt med sin debut som inte är någon deckare men icke desto mindre innehåller en brottsutredning. Mrs Creasy försvinner en varm sommardag 1976.  Alla skyller på hettan, men det tror inte tioåringarna Grace och Tilly som förstår att ska det bli något gjort får de göra det själva. Troligtvis blir det en femte bok den 16/5, nämligen Maja Lunde, Binas historia. Detta är Maja Lundes första vuxenbok. Hon har tidigare skrivit för barn och gjort film. Tre olika historier från olika tider och platser, 1800 – talet i England , 2007 i USA 0ch 2098  i Kina utmynnar i en gemensam slutsats: Utan bin dör mänskligheten. Spännande som en deckare, stod det i Svenska Dagbladet.

Läsecirkeln

Ikväll diskuterades terminens sista bok, Blodsbunden, av Augustin Erba född 1968. Det är en självbiografisk roman skriven av en man som är berättare av naturen. Han berättar om sina invandrade föräldrar,  uppväxten i Fisksätra, daglig misshandel i Franska skolan, den vita dagboken som blir hans livlina, schäfern Felix som ger barnen den kärlek varken mamma eller pappa ger dem. Moderns familj tillhör släkten Habsburg och fadern är fysiker från Egypten som kommit till Sverige för att studera. Modern lider av migrän och fadern är våldsam. Egentligen ville modern aldrig ha några barn, men hon fick tre, Amadeus, Elisabeth och Leopold. (Amadeus är Augustin Erbas mellannamn.) Fadern dör när Amadeus är tio år. Amadeus kan endast uppleva lättnad. Värre är det när mormor dör. Hon är den enda som lyst upp när hon såg sin dotterson. Amadeus växer upp och blir så småningom TV – journalist. Han träffar Petra och de gifter sig. Men Amadeus blir inte kvitt sitt förflutna och han kan inte berätta för Petra.  Detta och en del andra omständigheter gör att det uppstår allvarliga problem i äktenskapet. Augustin Erba berättar med en otrolig ömsinthet trots det bitvis hjärtskärande innehållet. Han är mycket öppen och väjer inte för det svåra. Alla cirkeldeltagarna var överens om att Blodsbunden är en både gripande och mycket lättläst roman som borde kunna uppskattas av många och som inte alls fått den uppmärksamhet den är värd.

Läsecirkeln IRL

Nu har vi avverkat näst sista läsecirkelboken för terminen; Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström. Författaren skulle fyllt 100 år i år. För många av oss var det omläsning av Mina drömmars stad. I likhet med mig var det också många som hade glömt hur bra den är.  I första hand följer en den unge Henning Nilsson som kommer till den stora staden Stockholm för att söka lyckan. Han möter en hård verklighet, bostadsbrist, smuts och fattigdom. Henning träffar på dalfolk som varit säsongsarbetare i Stockholm tidigare och har möjlighet att hjälpa honom till ett arbete. Henning får dela ett eländigt rum tillsammans med ett par av hyresvärdens barn, några textilarbeterskor och några ganska råa arbetare. När Henning möter Lotten vet han direkt att han funnit en bra livskamrat. De gifter sig och delar ett hus på Söders höjder med Hennings kamrat Tummen och hans flickvän. Tummen har ett oförbränneligt humör; han tror på en revolution och bättre villkor för arbetare. Romanen är en fantastisk skildring av Stockholms historia och kulturhistoria. En möter kända människor som levde under den tid boken behandlar, det vill säga 1860 – 1880, byggnader, företag, yrkeskategorier och annat som inte finns längre. Mina drömmars stad engagerar mycket och om en vill fortsätta finns det ytterligare fyra romaner i Stad – serien: Barn av sin stad !880 – 1900), Minns du den stad (1900 – 1925) , Stad i världen (1945 – 1968).

På Lucia – dagen diskuterar vi årets sista cirkelbok Blodsbunden av Augustin Erba

 

Just nu är jag här (R)

Med anledning av Bokens dag den 18/11 i Hässleholm Kulturhus upprepar jag mitt blogginlägg sedan tidigare gällande numera Augustpris – nominerade Isabelle Ståhl och hennes lovordade roman Just nu är jag här.

Jag har följt Isabelle Ståhl alltsedan hon började skriva krönikor för ungefär tio år sedan. Jag gillade hennes sätt att tänka och skriva redan då. Hon är född 1988 och växte upp i Ängelholm. Det stora intresset för musik avspeglas i hennes nyutkomna roman Just nu är jag här, som jag just har läst. Romanens huvudperson Elise är tjugoåtta år, läser konsthistoria och rycker in med kort varsel i olika bokhandlar eller på Glitter i Farsta. Hon skriver också på en roman, men det går inte så bra; refuserade manus nämns ibland. Hon känner sig inte hemma varken i sitt ansikte, eller sitt namn. Eller i staden som hon längtat så till. Elise känner leda vid hela sin samtid men vill så gärna höra till. Hon vill diskutera Lacan och andra franska filosofer med några trevliga unga män på kursen, men de är måttligt roade. Victor är en av dem. Han är vacker, väluppfostrad, rik, trygg och populär. Ungefär allt som Elise inte är. Jo, vacker är hon. Hon dricker vin och knaprar Stilnoct och Sobril, går på technodanser och konstutställningar, följer med okända män hem, vandrar ensam tillbaka i natten på höga plastklackar från H&M. Elise är terapiresistent.  Just nu är jag här är för övrigt en riktig Stockholmsroman. Elise har – eller rättare sagt har haft – en vän i världen och det är Sofie. Men Sofie har träffat Jesper och så är hon borta. Elise lever i sin smartphone. Dejtingappen Tinder är det som gäller. Även under lektionstid. Och tillsammans med Victor. När hon får många likes på FB känner hon sig glad och sedd. Elise föredrar män i övre medelåldern; de som är som förnöjsamma hästar. Arvid Borg är en gift man i femtioårsåldern men väldigt lite av förnöjsam häst. Men han får henne att känna sig närvarande om än för korta stunder. Isabelle Ståhl har ett vackert språk. Och hon skildrar så väl Elises ångest och panikattacker, hennes leda och känsla av att stå utanför även sig själv. Jag skulle kunna tänka mig att detta är en generationsroman. Tidsmarkörerna är många. En del musikreferenser har jag slagit upp liksom ett eller annat klädmärke, matställen och caféer. Jag tycker mycket om Jag är här nu och kommer att fortsätta att följa Isabelle Ståhl, som för övrigt är doktorand i Idéhistoria vid Stockholms Universitet.

Outsider

Nu har vi i IRL – cirkeln diskuterat Outsider av Torbjörn Flygt. Vi möter Johan Kraft från Underdog.  Det har gått tio år mellan de båda romanerna. Underdog kom 2001 och Outsider 2011. Båda romanerna tilldrar sig i Malmö där författaren också är född. Outsider utspelar sig också till stora delar i Lund. Mamma Bodil är viktig i Johans liv; han beundrar henne och är irriterad på henne. Hon har en oöverträffad förmåga att ängslas och att säga fel saker. Bodil har arbetat på Strumpan och varit ensamstående mamma sedan maken Folke lämnade för att skaffa en ny familj. Johan inser att han inte har någon pappaförebild och kanske är det därför han svarar undvikande på flickvännen Helenas framstötar om ett barn. Helena har en helt annan bakgrund än Johan. Hon kommer från en akademisk familj och tar mycket för givet. Johan kan ibland bli irriterad på Helenas eviga pratande. Båda läser juridik och Helena kommer att sitta ting i Hässleholm. Johan lever studentliv på Malmö Nation. Korridorkamraterna är inte sena att uppta Johan i gänget. KL är en fixare, medan Traktor lever under stark press hemifrån att överta gården. Studier skattas inte högt. En tredje betydelsefull kvinna i Johans liv är systern Monika, en allvarlig flicka med ambitionen att rädda världen. Johan förvånar sig över att både mamma Bodil och syster Monika står i förbindelse med Helena så gott som från dag ett. Hur gick det till? Mannens ständiga förundran över kvinnligt nätverkande. Ormen i paradiset är Pernille, en gåtfull flicka med förmåga att vara tyst utan att det känns besvärande. Som läsare fattar en misstankar på ett tidigt stadium men den bortkollrade Johan är så blåögt naiv att det är rent otroligt. Läsaren blir också mycket upprörd å Helenas vägnar. Romanen innehåller även en del om Johans medelålderstillvaro, så tidsplanen växlar. Torbjörn Flygt har en fin och ömsint förmåga att skildra människor och deras relationer. Malmö och Lund känner en väl igen. Outsider innehåller massor av tidsmarkörer – det är 80 – tal och början av 90 – talet – och massor av aktuell musik. Språket är njutbart och lättläst även om meningarna kan bli långa. Humorn är det inget fel på och bildspråket inbjuder ofta till stillsamt fniss. Alla cirkeldeltagarna var mycket positiva till romanen och fann den synnerligen lättläst. Någon undrade över titeln. Johans utanförskap tycktes inte besvära honom så mycket. En lägger ihop Outsider och undrar: Hur gick det se´n?  Det är en av frågorna en kan ställa till författaren som kommer att dyka upp på Bokens dag i Hässleholm den 18 november.

Flygt och Ferrante

Nu har vi diskuterat Min fantastiska väninna i läsecirkeln; alltså del ett i Elena Ferrantes Neapel – kvartett. Meningarna var väldigt  delade för att uttrycka det milt. Några stycken var väldigt nöjda, andra tyckte att den var väl bra och någon tyckte att den var direkt dålig. Vi hade dock  alla svårt att förstå den s. k. Ferrante – febern. Jag var inte helt nöjd med Min fantastiska väninna, men jag blev ändå lite nyfiken på fortsättningen. En serie på fyra böcker ska kanske inte bedömas efter sin första del. Dessutom börjar Min fantastiska väninna med ett mysterium som jag vill se löst. Jag har nu läst del två, Hennes nya namn och två tredjedelar av del tre, Den som stannar, den som går. Så här långt lutar jag åt att del tre är bäst. Vi är nu framme vid 60 – och 70 – talen. Det är oroligt i Italien och världen. De gamla skolkamraterna och vännerna hamnar i olika läger. Väninnorna Elena och Lila väljer helt olika vägar. Elena gör allt alla trodde att den mycket begåvade Lila skulle göra. Det knakar i vänskapsbanden, men när det verkligen gäller ilar de till varandras undsättning.  Språket är rufft och passar väl med det kvarter som Elena och Lila växte upp i. Napolitanskan slår igenom när det blir skarpt läge. Då räcker inte italienskan till.

Nästa bok i läsecirkeln blir Outsider av Torbjörn Flygt.  I Underdog skildrade huvudpersonen, Johan Kraft, sin uppväxt. I Outsider läser en vidare om honom.  Den 18/11 kan en möta författaren på Bokens dag i Hässleholm

Nyligen läst

Ingen kan klaga på läsvädret.  Och höstens böcker har börjat komma – enligt ketchupprincipen. Ibland får en lämna  tillbaka till biblioteket utan att ha läst.  En bok som visade sig vara överraskande rolig att läsa var Kata Dalström. Agitatorn som gick sin egen väg av Gunnela Björk. Jag kände inte mycket till om henne, men den här boken var rik på information om Kata Dalström (1858 – 1923), som kom ifrån en burgen, välbeställd familj och ändå vigde sitt liv åt det fattiga arbetande folket i Sverige. Delar av hennes familj kopplade bort henne. Hon började som socialdemokrat men gled längre och längre åt vänster för att slutligen landa som kommunist. Kata Dalström var också intresserad av teosofi, spiritism och buddhism. Boken innehåller mycket om socialdemokratins framväxt och dramatiken inom politiken är spännande. Kata Dalström hade sju barn som inte såg mycket av sin mor.  Hon dog tämligen utblottad.

En sax i hjärtat av debutanten Marie Bengts är en pusseldeckare i bästa Agatha Christie – stil. Hannah, en ung klädskapare kommer ifrån Stockholm till faster som skadat benet i den lilla byn Eneby Småland. Hon förväntar sig några trista veckor på landet, men oj, vad hon bedrar sig. Hon  presenteras för en del av byborna på ett symöte och resten möter hon efter hand. Hon förstår snart att här finns gott om offentliga hemligheter som ingen talar om. Och en vacker dag inträffar det minsann ett mord också. Hannah tvekar inte. Hon påbörjar sin egen utredning. Till polisens stora förtrytelse.  Året är 1957 och det finns gott om tidsmarkörer.

Andra delen av Imperiets barn av Jane Gardam har titeln En trogen kvinna. Den förstadelen hette En engelsk gentleman och handlade om juristen Edward Feathers. Han hade som barn lämnats kvar i England medan föräldrarna åkte ut i kolonierna för att arbeta. Det blev inte bra för lille Edward. I denna andra del ses allt ur hustruns, Elisabeths, perspektiv. Hon har gift sig med Edward och tagit befälet och förväntar sig en rad barn. Hon vet att arbetet alltid kommer först för Edward. Imperiet är på fall. Betty och Edward börjar känna sig främmande i Hongkong och letar efter ett boende i England. Edward har glömt att berätta en del väsentliga fakta för Elisabeth. Hon i sin tur inbillar sig att han inte känner till hennes hemlighet. Jag tyckte mycket om boken och känner att jag gärna skulle läsa om den första. Del tre, De sista vännerna, kommer ut under hösten 2017.

Hanna Nordenhök började sitt skrivande som poet. Det kan en tydligt känna i hennes nya, jättefina roman, Asparna. Den tilldrar sig på två tidsplan, dels i mitten av 1800 – talet och dels i nutid. I centrum står Råby ungdomshem utanför Lund. Två syskonpar – ett på 1800 – talet och ett i nutid – spelar de viktigaste rollerna. Petrus och hans mentalt handikappade bror älskar varandra mest i världen liksom bokens skrivande huvudperson Sussie och hennes bror som kallas B. Sussie har rest hem från Stockholm och bor hos sin missanpassade mor på Ramels väg i Malmö. B har råkat riktigt illa ut och Sussie känner att hon svikit honom.  Baron Gyllenkrok, som grundat Råby ungdomshem efter tysk förebild, spelar också en viktig roll i romanen. Han ville göra folk av de vanartiga pojkarna medelst arbete, undervisning och -om så erfordrades – bestraffning.  Hanna Nordenhök skriver med ett poetiskt, vackert språk som det är en njutning att läsa.

Läst i sommar

Hur vädret än är är alltid sommaren för kort. Nu känns hösten alldeles tydligt i luften även om träden fortfarande är väldigt gröna. Jag väntar på den höga klara septemberluften. I vilket fall som helst har det blivit en del läst i sommar. Jag har naturligtvis läst 734 sidor sommarbok, Ett litet liv, av Hanya Yanagihara. Något lite trög i starten, men sedan läste den sig själv. Den diskuteras i IRL – cirkeln imorgon. F. d. tecknaren Lena Ackebo har kommit med en fristående fortsättning på  förra årets roman, Världens vackraste man. Kära Barbro heter den nya romanen. I Världens vackraste man följer en de  evigt grälande systrarna Barbro och Mona som är på charterresa till Mallorca. Barbro är välbeställd hemmafru med fyra barn; Mona är pensionerad barnlös lärare med en genomtråkig man. I Kära Barbro följer en huvudsakligen Barbro. Boken slutar med en cliffhanger och därmed förstår en att fortsättning följer. Två deckare om Ruth Galloway, rättsarkeolog i Norfolk, har jag hunnit med också, nämligen Kvinna i blått och Dolt i mörker; nr 8 och 9 i serien om Ruth Galloway. Författaren Elly Griffiths har verkligen lyckats med den här serien, som är mycket engelsk. Inte nog med att det är spännande läsning. En följer ock så de olika personernas utveckling. Särskilt intressant är Ruth Galloways relation (eller icke – relation) med den bistre kriminalkommissarien Harry Nelson med vilken hon har den sexåriga dottern Kate som nu blivit en minitonåring. Nelsons otroligt vackra fru, Michelle, visar sig inte vara riktigt att lita på och inte Nelsons påläggskalv heller. Halvtidsdruiden Cathbad i sina fotsida kläder visar sig vara en tillgång i Ruths liv. Ruth bor ensligt vid saltängarna som föregår havet. En ganska kuslig miljö enligt min mening. Ofta får en också med sig något av kulturhistoriskt värde när en läser de här romanerna. Klassiker hör sommaren till. I sommar blev det Den goda jorden av 1938 års nobelpristagare i litteratur, Pearl Buck. Den goda jorden skildrar en bondes och hans hustrus slit med jorden från det att de gifter sig tills dess att sönerna tar över det föräldrarna arbetat ihop – och det var inte lite. Pearl Buck bodde i Kina och var väl förtrogen med kinesiskt liv. Hur det gick sedan kan en läsa – och förfasa sig över – i Sönerna och Wang Lungs barnbarn.

Höstläsning, forts.

Nu fortsätter jag att spana in vilka böcker jag skulle vilja läsa i höst. I Vi läser 2017: 4 hittade jag en mycket intressant artikel om den svenskättade amerikanska författaren Maggie Nelson. Hon kommer ut med en bok med titeln Blått i oktober på Modernista. Hon trodde att den skulle handla om älsklingsfärgen blå, men det blev något helt annat. Det blev en bok om sorgen över en havererad relation och om en god vän i kris uppdelad i 240 korta stycken.  Magiska julsagor är titeln på Jeanette Wintersons bok  som kommer ut på Wahlström och Widstrands förlag i november. 12 historier och 12 rätter.  I slutet av augusti kommer Den underjordiska järnvägen,  en roman om en ung slavflicka på en bomullsplantage i Georgia. 16 – åriga Cora rymmer och jagas  av den hänsynslöse slavjägaren Ridgeway. Colson Whitehead heter författaren.  Albert Bonniers förlag. Ester Roxbergs debut, Min pappa Ann – Christine, blev mycket uppmärksammad. I september kommer hennes roman Barnvagnsblues, som inte helt oväntat handlar om en småbarnsmamma som vankar omkring i Stockholm med barnvagnen i trettio graders värme.  W&W. En ny bok av Louise Penny är svår att stå emot. En ljusets lek heter höstens titel, som kommer ut på Modernista i november. Den charmerande kommissarien Gamache löser de mest intrikata problem.  På Appell förlag kommer  i oktober Hemma hos Tolstoj. Nordiska möten i liv och dikt av Ben Hellman. Han har samlat ihop brev och reseberättelser av nordiska resenärer som träffat Tolstoj, som var mycket intresserad av nordisk litteratur. Här möter man också kända gestalter ur de stora romanerna.  En del av Henry David Thoreaus Dagböcker ges ut på Natur och Kultur i oktober. Jag älskade hans Walden och ska gärna ta del av dagböckerna. Laetita Colombani har skrivit Flätan, en roman som handlar om tre kvinnor, tre liv och tre kontinenter vars  öden kommer  att beröra varandra. Sekwa förlag; oktober.  Norska Monica Isakstuen fick Bragepriset (norska motsvarigheten till Augustpriset) 2016 för den mörka, poetiska romanen Var snäll mot djuren som kommer på svenska i september på Brombergs förlag. Ingenstans att vila sitt huvud av François Frenkel, en polskjudisk kvinna som öppnade en bokhandel, Bokens hus, i Berlin 1921. De första åren var lyckliga men sedan mörknade horisonten och 1939 måste hon fly till Frankrike. Efter ockupationen fick hon hålla  hon sig gömd till 1943 då hon lyckades fly till Schweiz, där hon genast skrev ner sina upplevelser. 1945 kom boken ut i Genève. I november kommer den ut  på svenska på Elisabeth Grate förlag och med ett förord av Patrick Modiano, 2014 års nobelpristagare i litteratur.

Evy Callmer
Namn: Evy Callmer
Presentation: Jag är bibliotekarie med stort intresse för texter av alla slag; böcker, tidningar, tidskrifter, bokbloggar, bruksanvisningar, innehållsdeklarationer m.m. Helst läser jag med penna i handen och stryker under och kommenterar. (Däremot är hundöron bannlysta i mina böcker!)

Sedan några år tillbaka har jag en egen blogg där jag främst skriver om böcker, författare och en och annan film. Bloggen är min personliga anteckningsbok som jag även inbjuder andra att läsa och gärna kommentera. Här hittar du den.

Fakta om läsecirkeln:
Tidningens läsecirkel är öppen för alla som vill vara med. Cirkeln leds av Evy Callmer, som väljer böcker och initierar diskussionsämnen. Alla är välkomna att diskutera böckerna i kommentarsfältet på bloggens inlägg.

Kategorier

×