Anders Gustafsson: Allmänintresset har reducerats till ett särintresse bland andra
Volvos nya batterifabrik i Mariestad är goda nyheter ur de allra flesta perspektiv. Det är en viktig del i elektrifieringen av fordonsflottan. Det innebär tusentals nya jobb i en del av Sverige där de verkligen behövs. Tillverkning av batterier i Europa stärker också hela kontinentens oberoende från Kina.
Ändå svävade hela projektet i osäkerhet under flera månader. På en del av platsen för den nya batterifabriken hade man nämligen funnit DNA-spår av vattensalamander och trots att de inte är särskilt ovanliga är de strikt skyddade vilket betyder att även salamanderns fortplantningsområden och viloplatser ska skyddas, och alltså inte får förstöras.
Efter många om och men – och en räddningsaktion där salamandrarna flyttades till en en ny damm – kunde grävskopan sättas i backen. Tack och lov.
Hur det däremot ska gå för Norrlandsgjuterier i Robertsfors satsning på en anläggning för batterilagring av el som kan kapa effekttoppar och stärka kommunens elnät är däremot högst oklart. Behovet av det är mycket stort. På grund av svagheten i elnätet tvingades kommunen säga nej till ett bolag inom grön teknik som skulle resultera i omkring 200 arbetstillfällen och dessförinnan fick man avböja en annan arbetsgivare som kunde ha skapat 2 000 nya jobb.
”Förr i tiden var Sverige ett land som kunde agera handlingskraftigt.”
Vad är det då i det aktuella fallet som lägger käppar i hjulet?
Jo, på platsen där man vill anlägga en anläggning för batterilagring av el håller några skyddade hackspettar till.
”Det här skulle gynna alla i Robertsfors, utom möjligen hackspetten”, säger Peter Göttfert, vd och ägare av företaget till Tidningen Näringslivet (29/5). Och vidare: ”Det känns förstås väldigt surt. Det finns hur mycket skog som helst häromkring och man kan ju tycka att man borde göra någon sorts rimlig avvägning att den här satsningen är viktigare än hackspetten”.
Och det är inte bara hackspettar och salamandrar som kan innebära stora byråkratiska problem med tillståndsprocessen, eller som till och med stoppar samhällsnyttiga investeringar. Nej, själva den byråkratiska processen fram till ett ja eller ett nej har utvecklats till rena Kafkaprocesser. Företag får vänta år ut och år in bara för att få ett besked. Nya utredningar ska ständigt göras. Domstolsprocesser ska ha sin gång. Politiken säga sitt. När gruvbolaget Beowulf äntligen fick sin bearbetningskoncession 2022 för att bedriva gruva i Kalla hade man exempelvis väntat i sju år på ett beslut .
Samtidigt står världen inte stilla i väntan på att de byråkratiska kvarnarna ska mala klart i Sverige. Den tekniska utvecklingen går fort framåt samtidigt som länder konkurrerar med varandra om företagsetableringar. Krig bryter ut som ritar om både den ekonomiska och säkerhetspolitiska kartan i ett slag.
Förr i tiden var Sverige ett land som kunde agera handlingskraftigt. I Norrland byggdes vattenkraften ut i rekordfart. I södra Sverige byggdes kärnkraften ut i imponerande hastighet. Detta till gagn för såväl miljö, näringsliv och människor. I dag har särintressena blivit så många – och getts sådan betydelse – att allmänintresset har reducerats till ett särintresse bland andra. Och som en ödets ironi får den gröna omställningen vänta.
