Annons

Petter Birgersson: Återupprätta pliktkänslan

Hur ska fler känna att de bör göra en insats?
Petter BirgerssonSkicka e-post
Ledare • Publicerad 21 januari 2023
Petter Birgersson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Norra Skånes politiska hållning är grön och liberal.
Hur ska fler bli redo att försvara landet?
Hur ska fler bli redo att försvara landet?Foto: Adam Ihse/TT

Från Försvarsmakten meddelas att det är svårt att få tillräckligt många värnpliktiga som klarar kraven för grundutbildning och olika befattningar. Försvaret kan därför tvingas sänka olika krav inom värnplikten. Det kommer också att bli mer som förr, att de som uppfyller kraven men inte anger att de är motiverade kommer att få göra värnplikten ändå.

Men lika litet som andra arbetsgivare vill försvaret ha anställda som inte är motiverade, inte har rätt förutsättningar eller inte är lämpade. Det gäller även om värnplikten formellt är just en plikt och inte en anställning.

Annons

Samtidigt ger värnplikten en möjlighet att få ett bredare rekryteringsunderlag till tjänster inom Försvarsmakten. För många är också värnplikten en merit, en erfarenhet, men inte ett givet spår in till en vidare karriär inom försvaret.

Tyvärr är det många verksamheter som har stora svårigheter att rekrytera intresserade medarbetare. Bara inom Region Skåne finns just nu 701 tjänster utlagda på regionens hemsida. Yrkeskategorierna är många. Givetvis sjuksköterskor, läkare och undersköterskor. Men också receptionister, vaktmästare och medarbetare för service som att lägga upp mat och enklare städuppgifter. Pengarna för att anställa finns – men det är svårt att hitta människor som är villiga att arbeta, även inom yrken som inte kräver de mest långvariga och avancerade utbildningarna.

Hur ska detta lösas?

De sänkta kraven är förstås en metod. Liknande har föreslagits och praktiserats inom polisen.. En omedelbar reaktion är att det är förkastligt med sådana sänkta krav. Samtidigt kan det finnas krav som kan uppfyllas med åtgärder. Styrka kan tränas upp. Språk kan förbättras. Mentala förmågor kan till viss del stärkas. Ingångskrav är trots allt något annat än utgångskrav.

”Allt är inte löne- och anställningsvillkor.”

Åtminstone i teorin kan rätt utbildning göra att fler når slutkraven. Slutkraven måste dock alltid ligga på den nivå som är lämplig för respektive tjänst. Om de börjar gröpas ur blir det långsiktiga resultatet inte bara sämre yrkesutövare utan också att statusen kommer att sjunka och färre lämpade personer kommer att söka sig till yrket.

Det finns mycket arbetsgivare kan göra. Men allt är inte löne- och anställningsvillkor. Många yrken kräver också ett stort mått av pliktkänsla, där det är andra som kommer i främsta rummet. Försvaret av landet måste vara alert dygnet runt. Människor blir sjuka även på juldagen klockan 23. Även jobbiga barn har rätt till skola.

Det kan tänkas att ökat välstånd gör att det är svårare att frambringa den pliktkänslan hos tillräckligt många. Annat blir viktigare. Det är möjligt att krig, ekonomisk kris och andra svårigheter gör att den känslan av plikt får en större plats hos fler människor. Men då kan det tyvärr vara för sent.

Annons
Annons
Annons
Annons