Sofia Nerbrand: Att sparka ut de som vill arbeta är bara dumt
Paradigmskifte i migrationspolitiken. Det verkar tyvärr ha blivit regeringens överideologi, som sägs ska lösa de flesta problem: gängkriminalitet, arbetslöshet, bidragsutgifter, dåliga skolresultat, boendesegregation och så vidare. Men att rikta strålkastarljuset bara på invandrare är en avledningsmanöver som inte fungerar i längden.
Sverige behöver fler tjänstvilliga personer som erbjuder service till priser som vanligt folk faktiskt kan betala. Nu håller regeringen tvärtom på att mura in oss i ett dyrt elfenbenstorn, men lägga skulden på dem som skulle kunna arbeta – om de styrande reformerade det inhemska systemet.
”Detta är hål i huvudet.”
Häromdagen gick migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) ut i internationell media och förklarade att Sveriges problem med integration i praktiken är invandrarnas fel. Hennes budskap var till alla i utlandet: Det har kommit för många utifrån – så sök er inte hit!
På torsdagen presenterade statsrådet ett förslag som innebär att alla som tjänar mindre än 26 560 kronor i månaden inte ska göra sig besväret att ansöka om arbetstillstånd från och med 1 oktober. Hittills har gränsen legat på 13 000 kronor.
Till saken hör att den kollektivavtalade lönen för en lokalvårdare är 24 800 kronor, så alla de albaner, thailändare och turkar som städar arbetsplatser och svenska hem kommer inte att kunna fortsätta när deras tillstånd löper ut. Inte heller de som tar hand om skog, kör traktor eller jobbar på restaurang kommer att få det enkelt att komma hit för att göra ett hantverk.
Detta är hål i huvudet.
Sverige behöver fler – inte färre – som jobbar med service. Fler som bidrar till tillväxt och skatteintäkter. Fler som avlastar hårt arbetande småbarnsföräldrar. Fler som helt enkelt utför jobb som behövs, men som ändå inte blir utfört därför att det är för dyrt och för reglerat.
Förra året beviljades totalt 24 117 nya arbetstillstånd, varav de flesta går till bärplockare (från Thailand) och IT-specialister och ingenjörer (från Indien). Varför ska vi försvåra för dem? Och beskriva dem i negativa termer?
Det är tragiskt att ett parti som Moderaterna – tidigare så dynamiskt, internationalistiskt och välfärdsstatskritiskt – har gett upp hoppet om att liberalisera arbetsmarknaden och den offentliga sektorn. Att så många lever i utanförskap beror på systemfel i Sverige.
Maria Malmer Stenergard borde alltså göra tvärtom: Sänka skatter på förvärvsinkomster, minska arbetsgivaravgifter för unga, uppmuntra talanger och ambitiösa människor att komma hit och jobba, underlätta för gig-ekonomin, göra det enklare att starta och driva företag, göra det mer lönsamt för dem som går på bidrag att ta ett jobb – och uppmana arbetsmarknadens parter att tillåta betydligt lägre ingångslöner.
Detta hade varit borgerlig och konstruktiv politik värd namnet.
