Sofia Nerbrand: Baksmällan av de billiga pengarna lär sitta i

Värdet på villor i Kristianstad har minskat med 7 procent och i Hässleholm med 17,2 att jämföra med 12,3 i regionen. Prisutvecklingen på småhus i hela Sverige är minus 9,9 procent.

Många vittnar om att det är svårt att sälja sin bostad. Det tar tid och skapar oro hos säljarna – framför allt om de förlorar pengar. Yngre har också vant sig vid att använda hemmet som en bankomat: de har lånat till allt, inklusive möbler och bil. Och de har inte sparat för tuffare tider, likt de som nu ligger framför oss.

Med stigande räntor, ökande priser på det mesta och en recession talar lite för att bostadsmarknaden kommer att vända uppåt i närtid. Tvärtom varnar internationella aktörer, bland annat den ansedda tidskriften The Economist, för den höga privata belåningsgraden och den stora andelen obundna lån.

Svenska hushåll sitter på lån som uppgår till över 200 procent av deras disponibla inkomst, vilket är högre än i jämförbara länder. Här har dessutom lånegraden ökat sedan 2008, medan den har sjunkit i till exempel USA, Spanien och Irland. Som lök på laxen har svenska bostadspriser mer än fördubblats sedan finanskrisen. I Storbritannien och USA har de ”bara” gått upp med 50 respektive 61 procent.

Valutamarknaden straffar den svenska kronan med en bostadsriskpremie – vi får nu rekordlitet för pengarna när vi handlar utomlands. Konsumtionen och konjunkturen kan mycket väl bromsa in rejält, med ökad arbetslöshet som följd.

För hur många kommer inte att sluta ”lyxa till det” med en cappuccino på kafé för dryga femtiolappen?

Den nyss avgångne riksbankschefen Stefan Ingves skräder inte orden: ”Jag har gång på gång sagt att svenska hushålls skuldnivå är alldeles för hög och att domedagen kommer att komma när räntorna går upp – och nu går räntorna upp.” (Expressen 11/1)

Tidigare har han varnat för att vi sitter på toppen av en vulkan.

Den senaste inflationssiffran, inklusive effekten av ökade räntekostnader, ligger på 12,3 procent för december. Den lär få Riksbanken att fortsätta höja styrräntan från dagens 2,5 procentenheter under våren. ”Riksbanken behöver kyla av ekonomin för att inflationen ska återgå till målet” står det i dess senaste penningpolitisk rapport. I praktiken betyder det ännu färre cappuccinos, kaféer – och bostadsförsäljningar.

En del bedömare spår att realpriserna på bostäder kan falla med så mycket som 20–30 procent. I nominella termer skulle det betyda halverade priser.

För dem som klev in på bostadsmarknaden och köpte för tio, tjugo år sedan innebär det inte en katastrofal förlust, eftersom värdet på deras fastigheter har ökat så mycket. Men för dem som belånat sig över taknocken under pandemin och inte trott att räntan kommer att ligga på cirka fem procent under kommande år kan det bli svettigt. Det enda man kan glädja sig åt som låntagare när inflationen är så hög är att lånen krymper.

Riksbankens minus- och nollräntepolitik under nära 15 år kommer att ge en svår baksmälla. För det är de exceptionellt billiga pengarna som har skapat den domedag som Stefan Ingves nu paradoxalt nog varnar för.