GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Carl-Vincent Reimers: För utvandrarna var Amerika friheten

För de svenska migranter som under 1800- och 1900-talet korsade Atlanten var USA en symbol för hopp och frihet. I förlängningen påverkade det också oss här hemma.
Carl-Vincent ReimersSkicka e-post
Ledare • Publicerad fredag 20:00
Carl-Vincent Reimers
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Norra Skåne politiska etikett är liberal.
Utvandrarmonumentet med Karl-Oskar och Kristina i Karlshamn.
Utvandrarmonumentet med Karl-Oskar och Kristina i Karlshamn.Foto: Lena Ehring

Inget litterärt verk gör nog mer anspråk på att vara ett svenskt nationalepos än Wilhelm Mobergs Utvandrarsvit. Böckerna, som gavs ut mellan 1949 och 1959, har kommit att definiera förståelsen av vår historia. Som en ödets ironi handlar den inte främst om vårt eget land, utan om resan från det, och till byggandet av något nytt.

Berättelsen om Karl-Oskar och Kristina som emigrerade till Amerika från Ljuders socken i Småland är knappast unik. De flesta med rötter i Sverige har åtminstone någon släkting som emigrerade under 1800- och 1900-talet. Handskrivna brev på sirlig skrivstil, skickade från på andra sidan Atlanten med berättelser till släktingar i det gamla landet, finns bevarade i oräkneliga familjer.

Och likt Karl-Oskar och Kristina började resan för många i Karlshamn, där också ett minnesmonument över de båda restes 1959.

Med den nya filmatiseringen av romanserien har Moberg åter hamnat i centrum för populärkulturen. Det är en filmatisering som inte bara är värdig Moberg och rejält påkostad, utan som också riktar fokus mot ett av romanernas viktigaste teman: det religiösa förtrycket.

”I kontrasten mot det relativt sett fria USA framstår förtrycket i 1800-talets Sverige tydligt.”

Den stora majoriteten av svenskar som utvandrade gjorde det främst av ekonomiska skäl, men där fanns också politiska och religiösa minoriteter. Moberg skildrar i Utvandrarna åkianerna, som drabbades av statskyrkans bannor för att de ville utforska sin tro utanför prästens sociala kontroll. I filmen skildras även hur Karl-Oskar och Kristina blir påminda om detta faktum, trots att de båda vad lutheraner.

När det uppdagas att Kristinas vän Ulrika ska gifta sig med en amerikansk baptist, leder detta till ett socialt tryck från andra svenskar att ta avstånd från sin vän. Baptister talar djävulens språk, får hon veta av den svenskättade prästfrun. Samma sak inträffar när en skola ska byggas i den nya lilla svenskbyn i Minnesota, och en schism uppstår. Endast pojkar ska få gå i den skolan, förklarar prästen. Något som slutar med att Karl-Oskar väljer att sätta sina barn i amerikansk ”common school”, där även dottern, trots initiala protesterar från Kristina som inte vill se sin flicka i skolbänken, slutligen också får börja.

Ur det perspektivet ställs emigranterna inför frågor som lika väl hade kunnat ställas i vår tid. I vilken grad kan krav på integration eller assimilation ställas på människor som rest långväga från en främmande kultur? Och hur ska staten ställa sig till parallellsamhällen och religiöst förtyck bland immigranter, oavsett om det uppstår bland svenska lutheraner i 1850-talets Minnesota eller bland muslimer i 2020-talets Sverige?

Genom de svenska banden till Amerika fick en hel generation svenskar hemma i Sverige kunskap om ett annat samhällssystem, andra normer och en annan frihet. I kontrasten mot det relativt sett fria USA framstår förtrycket i 1800-talets Sverige tydligt.

Kanske betydde dessa Amerikabrev mer för demokratiseringen av vårt eget land, än vad vi hittills har velat erkänna.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.