Anela Murguz: Det här kan unga lära sig av krisen

Det slår förstås mot alla, men det är intressant att se hur den ekonomiska krisen tas emot av dagens unga vuxna, eftersom dessa aldrig tidigare upplevt en ekonomisk kris.

Dels slog inte finanskrisen 2008 lika hårt mot Sverige som mot andra länder, dels var dagens 30-åringar och yngre inte tillräckligt gamla för att påverkas. För de flesta 90- och 00-talister har större delen av livet präglats av högkonjunktur och låga räntor.

Så hur kommer de att hantera läget?

Först behöver man förstå hur dagens unga fungerar, liksom det egna samhället. Här kan man ta hjälp av den berömda World Value Survey-kartan som visar att Sverige sticker ut med sin höga grad av sekularism, individualism och självcentrering. I vår del av världen står individen över kollektivet.

Kartan har använts för att göra en poäng av att det finns en stor skillnad mellan det svenska samhället och de samhällen som många invandrargrupper ursprungligen kommer ifrån. Men kultur och religion förklarar dessa skillnader bara till viss del. En minst lika viktig faktor är den ekonomiska standarden. I samhällen där de ekonomiska förutsättningarna är så usla att varje dag handlar om överlevnad blir den kollektiva gemenskap man ingår i mycket viktigare. Man behöver varandra för att klara sig, vilket inte riktigt är fallet för de allra flesta svenska ungdomar.

Här drillas de istället i att följa sin egen väg och förverkliga sig själva. Och även om starka familjeband och gemenskaper inte är dåliga i sig är individualism att föredra framför kollektivism. Det är helt klart något att glädjas åt att svenska ungdomar inte behöver vara beroende av sina familjer, utan kan fatta egna, självständiga beslut. Men man kan också bli fartblind.

I Sverige tar det sig bland annat i uttryck på arbetsmarknaden där många unga gör yrkesval utifrån vad som driver dem, snarare än utifrån vilka behov som finns på arbetsmarknaden. Det är inte fel i sig, förutom att man snabbt lär bli besviken när man inser att det är svårt att få jobb på en mättad arbetsmarknad. Och på bostadsmarknaden har den något äldre generationen under snart 25 års tid vant sig vid att det lönar sig mer att göra en klok bostadsaffär än att arbeta.

Den ekonomiska krisen som Sverige är på väg in i för många orosmoln med sig. Men om den bidrar till en mer nykter syn på livsavgörande beslut, som val av arbete och bostad ändå är, kan det komma något gott ur det. Lågkonjunkturer ska inte bara vara något man läser om i skolan. Det är sunt att också ha varit med om en, även om den inte är så rolig.

Anela Murguz är ledarskribent på Borås Tidning (moderat). Detta är en gästkrönika på ledarsidan.