Hugo Burén: Dina uppgifter ska inte lämnas ut av hemsidor på internet
Ett sms kommer från ett okänt nummer, avsändaren av meddelandet utger sig för att vara din son som tappat bort sin telefon och nu akut behöver pengar via betalningstjänsten Swish. En förtroendeingivande banktjänsteman ringer och ber dig att uppge ditt kontonummer.
”Möjligheten för bedragare att planera, handplocka och utforma sina brott beror till stor del på den tillgång till information som finns i Sverige.”
Det är bara två metoder som internetbedragare de senaste åren använt för att cyniskt stjäla från andra människor, oftast äldre. Kvar efter ett bedrägeri lämnas den enskilde, inte sällan med skam och skuld inför vad som har hänt, med begränsade chanser att få tillbaka det som stulits.
Brotten har i många fall föregåtts av planering. Tack vare den öppna information som finns på diverse söktjänster på internet kan bedragare ta reda på var människor bor, vilka de bor med, deras ålder och vilka bilar de äger. Utifrån det kan de i sin tur planera, var, när och hur ett bedrägeri ska utformas.
Möjligheten för bedragare att planera, handplocka och utforma sina brott beror till stor del på den tillgång till information som finns i Sverige, bland annat som en följd av offentlighetsprincipen.
Den öppenhet som råder i Sverige är en grundplåt i vårt demokratiska samhälle. Allmänheten och media kan granska det offentliga, något som underlättas med den insyn som offentlighetsprincipen innebär.
Samtidigt finns exempel på när tillgången till uppgifter om enskilda medborgare missbrukas, inte minst när även brottsligheten digitaliseras. Som när hemsidor på internet sammanställer och presenterar uppgifter om i princip alla svenskar, något som i sin tur blir ett verktyg för kriminella när de ska begå brott.
Informationen blir till underlag för bedragare och andra kriminella att ta ställning till när de beslutar sig om vilka som blir nästa offer. Den svenska öppenheten blir därmed något som biter de enskilda individerna i baken.
Offentlighetsprincipen är inte bara viktig för de offentliga granskningarna. Den behövs också för att granska politiker som skriver sig på två adresser för att maximera sin ersättning, att identifiera kriminella som deklarerar små inkomster samtidigt som de kör lyxbilar eller för att kolla upp privatpersoner man gör större affärer med.
Det finns helt klart ett värde i uppgifterna som offentlighetsprincipen ger oss. Samtidigt finns det fog för att ifrågasätta om inte det ska vara uppgifter man i sådana fall ska få ut genom myndighetskontakt, snarare än genom en enkel sökning på internet.
