Ett val utan tydlig segrare

USA väljer president på en tisdag. Det är ett av många hinder för att rösta. Amerikanska väljare måste vara synnerligen aktiva. De måste registrera sig, kolla så att de inte kastats ut ur rullorna igen (vilket är ganska vanligt) identifiera sig på olika sätt beroende på delstat, hålla tummarna för att chefen ger dem ledigt för att rösta på en vardag eftersom man kan få stå i kö i timtal och dessutom hoppas på att de inte får corona eftersom USA:s smittspridning skenar. Tidigare i höst avslöjades att postlådor för förtidsröstning plockats bort på många ställen. Man kan undra hur stort intresse det finns för att gemene man röstar i presidentvalet.

Sedan har vi elektorsrösterna. För att övertyga staterna om fördelen med en union gav man små stater oproportionerligt många elektorer (de som väljer president på väljarnas uppdrag) jämfört med tättbefolkade delstater. Kalifornien har betydligt mindre politisk makt än Iowa. På detta vinner huvudsakligen republikanerna och det är därför Donald Trump fick bli president trots att han fick färre röster än Hillary Clinton.

I strid med politisk tradition skyndade sig Trump att nominera en konservativ domare efter Ruth Bader Ginsburgs död. Högsta domstolen har nu konservativ övervikt, vilket gör det svårt för en demokratisk president att få igenom sin politik. Kongressvalet är också viktigt för att demokraterna ska kunna styra om deras president kommer till makten. 35 av senatens 100 mandat och 435 i representanthuset väljs under tisdagen. Flera av dessa är viktiga hur den politiska makten kommer att se ut i praktiken.

Dessa rösttekniska problem gör att man kan diskutera hur amerikansk demokrati mår. Under tisdagen går USA till val där den som får flest röster kanske inte vinner och den som förlorar eventuellt inte ger sig, utan ifrågasätter röstresultatet med dyra advokater. Samtidigt slår vapenförsäljningen alla rekord och ammunitionen är slut i vapenbutikerna. En explosiv kombination.