Linnea Hylén: Europa får inte ta Putins ord för sanning
I början av veckan reste Frankrikes president Emmanuel Macron till Moskva för att med diplomatiska medel försöka minska risken för en rysk invasion av Ukraina (Reuters 8/2). Samtalen var knappast revolutionerande, men Macron hävdar att han ser en väg framåt och att Rysslands president Vladimir Putin gett honom personliga garantier om att krisen inte ska eskalera.
Putin å sin sida hade som tidigare en lång lista med krav. Bland annat kräver Ryssland att Ukraina inte ska få gå med i Nato – ett brott mot den säkerhetsordning där länder själva väljer säkerhetspolitisk väg – och att Nato ska minska sin militära närvaro i östra Europa. Putin menade återigen att det inte är Ryssland som agerar aggressivt, utan att det i själva verket är Nato som är orsaken till konflikterna. Frågan är om Macron ser Putins löften för vad de är, nämligen lögner.
Lögnerna är ett beprövat grepp från den ryska statsledningen. Det ryska sättet att bedriva krig karaktäriseras historiskt och även i dag av en bred palett av militära och icke-militära medel. Det militära begreppet maskirovka, som tillämpats förtjänstfullt både av Sovjetunionen och dagens Ryssland, åsyftar metoder för att vilseleda fienden i händelse av en konflikt. Kamouflage, lögner och vilseledning används strategiskt för att manipulera fienden för egen vinning.
”Frågan är inte om utan när Putins nya ”löften” bryts igen.”
Användandet av desinformation har varit en nyckel i Rysslands och Sovjetunionens verktygslåda för att politiskt, ekonomiskt och militärt påverka omvärlden. Den illegala annekteringen av Krimhalvön är ett exempel på hur Ryssland med hjälp av "små gröna män” – trupper utan nationalitetsbeteckning på uniformerna – initialt ljög för omvärlden om att det inte var Ryssland utan pro-ryska separatister som ockuperade halvön 2014.
Sedan Ryssland startade kriget 2014 har ungefär 14 000 människor dött, varav mer än 3 000 civila, enligt FN. Kriget pågår fortfarande i östra Ukraina och nu hotar Putin med en fullskalig invasion. Mer än 100 000 ryska soldater har mobiliserats till fronten.
Kriget i Ukraina må hittills vara den grövsta aggressionen från rysk sida i modern tid, men det är bara en av flera. Ryssland har också invaderat Georgien, utfört en stor påverkansoperation mot det amerikanska presidentvalet 2016, förgiftat ett flertal människor på europeiskt territorium och inte minst skjutit ned passagerarplanet MH17, där 298 människor dog. För Sveriges del minns vi år 2020 då en tjetjensk oppositionell blev utsatt för ett mordförsök av rysk underrättelsetjänst i Gävle.
Macrons möte med Putin må ha upplevts konstruktivt av fransmännen, men trovärdigheten är låg för Putins löften. ”Vi vill inte invadera Ukraina”, ”Vi har inte annekterat Krimhalvön”, ”Vi har inte påverkat det amerikanska valet”, "Vi lovar att vi inte förgiftat Sergej Skripal i Salisbury”. Frågan är inte om utan när Putins nya ”löften” bryts igen.
