Kajsa Kettil: Gör det svårare för tvångsomhändertagna ungdomar att rymma
I helgen var det dags igen: Ännu en rymning skedde när fem unga killar försvann från ett så kallat Sis-hem, där Statens institutionsstyrelse driver sluten ungdomsvård. En stund efter midnatt natten till söndagen larmades polisen till ett Sis-hem i Fagersta i Västmanland, där pojkarna som är mellan 15 och 17 år hade avvikit efter att ha hotat personalen och tvingat till sig bilnycklar.
Bilen lämnade de dock för att i stället försvinna till fots och sprida ut sig i området. Polisen hittade under en omfattande sökinsats fyra av fem killar, men en av dem var på söndagen fortfarande på fri fot.
Händelsen är tyvärr inte unik, inte ens på det aktuella hemmet. Bara i somras skedde två rymningar därifrån. Med tre rymningar på kort tid blir det uppenbart att det är för lätt att avvika från den slutna ungdomsvården. Och det är bara ett av flera problem med Sis-hemmen. Andra utmaningar är att vårda de unga utan att de far illa genom att utsättas för misshandel av andra ungdomar, och att förhindra att samvaron på hemmen fungerar som en rekryteringsbas till kriminella gäng.
Som ett led i kampen mot gängkriminaliteten vill regeringen att minderåriga som riskerar att bli gängkriminella i större utsträckning än tidigare ska skyddas från den olämpliga miljön. Fler barn och ungdomar behöver därför tvångsomhändertas, konstaterar socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). I Ekots lördagsintervju tydliggör hon att det är angeläget med tanke på att gängkriminaliteten går allt längre ner i åldrarna (SR 2/9).
Det ska poängteras att det kan finnas många anledningar – alltså inte bara kriminalitet – till att en person under 18 år tvångsomhändertas enligt LVU, Lagen om vård av unga. Det sker när myndigheterna inte ser någon annan lösning, och målet är att den unga personen så snart som möjligt ska komma tillbaka till en lämplig livsstil.
Att driva slutna Sis-hem är dyrt, och ska bara ske när det är absolut nödvändigt. På vissa håll finns ambitionen att jour- och familjehem i vissa fall ska ersätta de dyrare ungdomshemmen. Det ligger i linje med socialtjänstministerns strävan att fler av de tvångsomhändertagna ska vårdas i familjehem i stället för på institutioner som HVB- och Sis-hem.
”Samtidigt går det inte att placera vilken kriminell tonåring som helst hemma hos privatpersoner.”
Förhoppningsvis kan en tillvaro i en familj som både visar empati och sätter gränser få många av ungdomarna på rätt köl igen. Samtidigt går det inte att placera vilken kriminell tonåring som helst hemma hos privatpersoner. Ibland är låsta Sis-hem det enda alternativet, och då duger det inte att han organisera sin egen fritagning med hjälp av kontakter med kompisar via mobilen, eller helt enkelt genom att knalla fram till valfri personal och be om nycklarna.
Den senaste tiden har begreppet barnsoldater börjat användas för att beskriva främst unga pojkar som lockas in i gängmiljön med löften om pengar och status. För att stoppa den negativa trenden behövs såväl förebyggande arbete som tuffa tag mot redan kriminella. Det är de flesta överens om vid det här laget.
Regeringen tittar just nu på en rad tänkbara åtgärder för att försvåra för unga att dras in i den gängrelaterade miljön. Något som bör ske snarast är att ge personalen på Sis-hem verktyg att göra sitt jobb: Att separera kriminella ungdomar och hålla kvar dem så länge myndigheterna – inte ungdomarna själva – bedömer att det krävs.
Kajsa Kettil är politisk redaktör på moderata Borås Tidning.
Detta är en gästkrönika på ledarsidan
