GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Petter Birgersson: Ingves kan inte tämja monstret

Riksbanken har inte mycket att säga till om den ekonomiska utvecklingen den närmsta tiden. Ingen ekonom och ingen centralbank kan styra kriget.
Petter BirgerssonSkicka e-post
Ledare • Publicerad 21 september 2022 • Uppdaterad 21 september 2022
Petter Birgersson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Norra Skånes politiska hållning är grön och liberal.
Den ekonomiska framtiden ligger utanför riksbankschef Stefan Ingves kontroll.
Den ekonomiska framtiden ligger utanför riksbankschef Stefan Ingves kontroll.Foto: Tim Aro/TT

Monsterhöjning! Räntechock! Så låter pressen efter att Riksbanken slog till och höjde styrräntan till 1,75 procent. Man behöver inte gå särskilt långt tillbaka för att uppfatta att en sådan räntenivå är normal. Så sent som i september 2008 låg styrräntan på 4,75 procent och boräntorna låg betydligt högre än så. Sedan svarade centralbankerna och svenska riksbanken på den internationella finanskriser med historiska stimulansåtgärder, som bland annat innebar att något tidigare otänkbart som minusräntor infördes.

Går man ännu längre tillbaka, när Sverige hade fast växelkurs som skulle försvaras så toppade riksbankens dåvarande marginalränta till 500 procent i september 1992 ( ja, det är något med riksbanksräntor och september). Boräntorna nådde inte fullt så högt, men toppade på nära 25 procent (Swedbank). Monsterräntan på 1,75 procent hade dåtidens familjeförsörjare betraktat som en mångmiljonvinst på Lotto.

Så är då Riksbankens räntehöjning i september 2022 bara småpotatis? Nej, inte alls. Den kommer i ett extremt tufft läge för många hushåll, med accelererande och osäkra priser på el, mat och bränsle. Att bostadsräntorna samtidigt drar i väg betyder mycket för många unga hushåll som nyligen belånat sig högt.

Normalt är riksbankens ambition med att höja räntorna att kyla en överhettad ekonomi, att hålla tillbaka inflationen genom att göra det dyrare att låna till konsumtion och investeringar. Och till viss del stämmer det på situationen i svensk ekonomi, åtminstone fram tills nu. Efterfrågan på arbetskraft är hög, det talas i många branscher om kompetensbrist och svårigheter att få tag på personal. Det är något som gäller även i andra länder, inte minst i USA.

”Putins krig är helt avgörande för hur vintern och kommande år kommer att se ut .”

Så skriver också riksbanken om sitt beslut: ”Men att konsumentpriserna i Sverige blivit så höga beror inte bara på påverkan från omvärlden utan också på att konjunkturen i Sverige varit god.” Det är alltså därför riksbanken, helt enligt skolboken, tror sig kunna sänka inflationen med räntehöjningar.

Riksbankschefen och hans kollegor kan förstås läsa statistik. Men de kan inte läsa det som statistiken inte berättar. Den berättar inte om vad som händer i kriget mot Ukraina, när och på vilket sätt det slutar. Putins krig är helt avgörande för hur vintern och kommande år kommer att se ut för Europa och stora delar av världen.

Den berättar inte ens vad som händer precis just nu i svenska hushåll och företag, eller vad som väntar runt hörnet. Gå till din egen och dina vänners planering inför vintern, är det vilt penningflödande på lyxkrogar och varuhus som planeras eller är det fler konserver i skafferiet, nedskruvad temperatur, kortare duschar och ved i skjulet som gäller? Om elpriserna håller i sig blir det en knäck för små och stora företag, med risk för många förlorade jobb.

Att ur detta se om inflationen rasar vidare på grund av energipriser eller om det snabbt vänder till deflation för att företag måste bli av med sina lager och folk sparar ivrigt – vem vet? Knappast riksbanken. Ränteinstrumentet är ett vapen på marginalen, som lätt hamnar fel i tajming och riskerar att förvärra istället för att mildra. Prognoserna av inflation och räntebanor ska tas med en större nypa salt än väderprognoserna på tv – de senare bygger trots allt på satellitbilder.

Det viktigaste för oss alla – inklusive hushållsekonomin – är att Putin besegras. Och mot det monstret biter inte någon räntehöjning från Stefan Ingves.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.