Jesper Strömbäck: Jesper Strömbäck: Rättvisa fakta måste gå före politiska poäng

Samtidigt visar aktuell statistik från Brottsförebyggande rådet att antalet anmälda brott minskade med 5 procent under 2021. Mest minskade de för kortbedrägerier, men de minskade också för brott som misshandel, stöld och tillgreppsbrott samt narkotikabrott. Till och med antalet skjutningar minskade något, liksom antalet dödade av skjutningar. Däremot ökade antalet anmälningar om våldtäkt och sexuellt ofredande.

Generellt sett har människor därför fel när de tror att brottsligheten ökar. Det är inte en fråga om en åsikt, utan om vad den officiella statistiken visar. Detta är värt att tänka på när politiker säger att man måste ta människors oro på allvar. Visst ska man det, men om oron bygger på felaktiga verklighetsuppfattningar måste första steget vara att rätta dessa.

Att människor tror att brottsligheten ökar är samtidigt inte så konstigt. Istället beror det i hög grad på medierna och den politiska debatten.

Till skillnad från myten om att medierna är politiskt partiska finns det nämligen en form av partiskhet som är väletablerad inom forskningen, och det är partiskheten till förmån för negativa nyheter. Allt annat lika bedömer medierna generellt att nyhetsvärdet är större när det handlar om sådant som inte fungerar eller utvecklas i negativ riktning jämfört med sådant som fungerar eller utvecklas positivt. En mängd studier visar också att brottslighet – som en form av negativa nyheter – har ett högt nyhetsvärde. För medierna är dåliga nyheter allt som oftast goda nyheter.

Att medierna präglas av en negativitetsbias beror i sin tur på att vi som konsumenter både uppmärksammar och kommer ihåg negativa nyheter bättre än positiva. Genom detta blir effekten förstärkt i mötet mellan medierna och deras konsumenter: först får negativa nyheter mer medieuppmärksamhet än positiva nyheter, sedan uppmärksammar vi som mediekonsumenter de negativa nyheterna mer än de positiva, och till sist kommer vi ihåg de negativa nyheterna bättre än de positiva.

Dessutom bidrar den politiska debatten i hög grad till att olika problem överskattas. Av naturliga skäl handlar den politiska debatten oftast om problem och hur de ska hanteras, och för oppositionspartier är det ofta frestande att måla verkligheten i mörkare färger än vad som är befogat. Det kan exempelvis ske genom att man plockar fakta som stöder den verklighetsbild man försöker torgföra och ignorerar fakta som talar emot den. I värsta fall påstår man saker som helt enkelt inte är sanna.

I valet mellan att hålla sig till fakta eller att plocka politiska poäng är det allt för många politiker som offrar fakta.

Ur ett demokratiskt perspektiv är detta problematiskt. Demokratin fungerar bäst om medborgarna är välinformerade, och det förutsätter att både medierna och politiken tar sitt ansvar för att den information som förmedlas är såväl korrekt som rättvisande. Och det förutsätter att vi alla sätter sanningen främst och inte låter oss förledas av att det är mer bekvämt med information som bekräftar än som utmanar våra verklighetsuppfattningar.

Jesper Strömbäck är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet. Detta är en fristående krönika på ledarsidan.