Konstruktiva och negativa konflikter
En intressant doktorsavhandling från Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet diskuterar konflikter inom kommunpolitiken och hur de påverkar demokratin. Konfliktnivån i kommunerna har ökat sedan 1950-talet och avhandlingens författare Louise Skoog gör analysen att den närmar sig rikspolitikens i intensitet. Det är inte minst därför ett högintressant ämne att titta på.
Föga förvånande kommer Skoog fram till att konflikter där politiker beter sig respektlöst mot varandra på personnivå påverkar möjligheten att få igenom politik och förslag negativt. Konflikter där kommunpolitiker beter sig respektlöst mot varandra är både negativa för effektiviteten och arbetsmiljön och kan i längden skada legitimiteten i det demokratiska systemet, menar hon.
Konflikter om åsiktsskillnader i sakfrågor påverkar däremot inte verksamheten negativt. Skoog påpekar att vissa konflikter har ett värde: det är så partierna visar på åsiktsskillnader och kan hjälpa väljarna få en tydligare bild av den förda politiken.
En akademisk text som belyser att respektlöshet för politiska meningsmotståndare är skadlig för hela systemet är en tillgång för att kunna visa med vetenskapliga metoder att det inte är harmlöst att bete sig illa inom politiken. Det har konsekvenser för både trovärdighet och för det praktiska arbetet i kommunerna.
