Annons

Linnea Hylén: Linnea Hylén: Faxens tid är äntligen förbi

Från och med nästa år är det slutfaxat inom offentlig sektor.
Linnea Hylén
Ledare • Publicerad 28 december 2021 • Uppdaterad 2 januari 2022
Linnea Hylén
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Norra Skånes politiska hållning är grön och liberal.
Myndigheter ska sluta använda faxmaskiner.
Myndigheter ska sluta använda faxmaskiner.Foto: Berit Roald

Den som frågar tonåringar vad en fax är för något får troligen diametralt olika och felaktiga svar. Faxapparaten är knappast en del av de flesta människors vardag, förutom inom offentlig sektor. Nu är det dock dags för faxen att skriva ut sig från samtiden och in i historieböckerna.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen träffade precis före jul en överenskommelse om gemensamma steg mot en digital infrastruktur. Syftet är att införa ett ”säkert, snabbt och enkelt sätt för digital kommunikation mellan välfärdens verksamheter”. Faxen ska rivas ut till förmån för moderna lösningar.

Annons

Överenskommelsen är viktig, välkommen – och förvaltningspolitiskt historisk. Samtidigt är det en aning sent. Faxen har i övriga delar av samhället spelat ut sin roll för länge sedan.

Vad kan vi då förvänta oss av de digitala reformerna? Syftet är att ersätta föråldrade och osäkra kommunikationsmedel med effektivare och säkrare. Vad det utmynnar i återstår att se, men processen framåt kräver såväl många strategiska som taktiska överväganden för att säkerställa ett gott resultat.

En gemensam och digital infrastruktur må vara ett torftigt ämne, men det finns verkligen skäl att uppmuntra reformen. Den kan nämligen spara massor av tid och pengar för alla: skattebetalare, brukare och medarbetare.

”Att faxen tackar för sig kommer göra stor skillnad för Myndighetssverige.”

Ungefär en tredjedel av alla som jobbar i Sverige är anställda i offentlig sektor. För att sätta det i perspektiv – tänk hur mycket tid som varje offentliganställd lägger varje dag, vecka och år på att kommunicera genom föråldrade och tidskrävande system. Om den nya reformen kan minska åtminstone en fjärdedel, eller mer, av den tiden skulle det motsvara enorma resurser som kan användas mer produktivt, läs till exempel vård, utbildning och omsorg.

Ett annat skäl är att reformen kan leda till ökad samverkan och färre byråkratiska stuprör mellan myndigheterna. Det är alltför vanligt att offentliga aktörer skapar sina egna, parallella – och dyra – system.

Istället för att bygga upp en lösning som kan användas av samtliga är det tyvärr snarare regel än undantag att implementera särlösningar. I praktiken innebär det att tid och pengar går åt till att uppfinna hjulet på nytt, om och om igen. Samt att patientsäkerhet riskeras då vital information inte är tillgänglig eller inte når fram. Detta är vår tids kanske yttersta form av resursslöseri.

2022 innebär valår. Den digitala infrastrukturen lär dock tyvärr inte hamna högt upp på den politiska dagordningen. Men att faxen tackar för sig kommer icke förty göra stor skillnad för Myndighetssverige.

Annons
Annons
Annons
Annons