GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Hellre fri företagsamhet än kommunala bolag

Antalet kommunala bolag har ökat i det tysta sedan 1970-talet. Det finns anledning att syna och ifrågasätta utvecklingen.
Mimmie Björnsdotter GrönkvistSkicka e-post
Ledare • Publicerad 27 juni 2022
Mimmie Björnsdotter Grönkvist
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Norra Skånes politiska hållning är grön och liberal.
AB Kristianstadsbyggen, ABK.
AB Kristianstadsbyggen, ABK.Foto: ABK logotyp

Göteborg är de kommunala bolagens mecka. Staden äger hela 71 bolag. En genomsnittlig svensk kommun äger sex aktiebolag. Kristianstads kommun har driver åtta verksamheter i företagsform och har ägarintressen i 14. Hässleholm äger fyra och är delägare i fyra aktiebolag. Östra Göinge kommun äger, helt eller delvis, fem kommunala bolag, medan Bromölla har fyra och Osby sex. Region Skåne äger aktier i sjutton bolag genom Region Skåne Holding AB.

Antalet kommunala bolag har ökat stadigt i Sverige sedan 1970-talet, utan att det lett till någon större debatt. I en nysläppt rapport från SNS tittar nationalekonomen Andreas Bergh och statsvetaren Gissur Ó Erlingsson närmare på vad utvecklingen beror på och dess implikationer.

En förklaring till att det är lockande för kommuner att bolagisera verksamhet har varit önskan att göra effektiviseringsvinster, vilket internationella studier pekar på är möjligt. Det är ett i grunden gott syfte. Mindre bra är att fler kommuner uttryckligen använder bolagsformen för skatteplanering. Årligen undanhåller kommunerna uppemot en miljard kronor från staten genom den formen av upplägg. Att de kan spara några kronor inom exempelvis äldreomsorgen och således balansera budgeten innebär dock inte att organisationsformen är lämplig.

Dessutom måste de upplevda vinsterna ställas mot de potentiella nackdelarna, och de är flera. Bergh och Erlingsson visar att kommunala bolag riskerar att snedvrida konkurrensen, till nackdel för privata företag. Insynen i kommunal verksamhet minskar också när den drivs i bolagsform. Dessutom har kommuner med väldigt stort antal kommunala bolag både högre kommunalskatt och högre uppfattad korruption än kommuner med ett mer modest ägande.

”Det finns all anledning att vara tveksam när politiker vill leka entreprenörer.”

Slutligen finns det problematiska oklarheter kring de dubbla stolar som ofta uppstår när kommunpolitiker sitter i styrelsen för kommunala bolag. Ska de se till aktiebolagets bästa? Kommunens bästa – eller skattebetalarnas? Eller företräda sitt parti?

Svaren skiljer sig åt mellan politiker, och en tydlig skillnad finns mellan vänsterpolitiker från V, S och MP – som i högre grad säger sig företräda partiintresse – och företrädare för partierna som står mer till höger.

Det är lätt att hålla med om rapportförfattarnas slutsats: Det behöver tas ett bredare grepp om kommunala bolag i en utredning. Men redan nu finns det all anledning att vara tveksam när politiker vill leka entreprenörer – särskilt när det sker inom områden långt ifrån kommunens huvuduppdrag, såsom kultur-, restaurang- eller hotellverksamhet. För när det går är fri företagsamhet alltid att föredra.

Svar:

Kritisk granskning av de kommunala bolagen är bra, men frågan måste diskuteras sakligt och inte utifrån tesdrivna förenklingar.

I en ledare i denna tidning har det väckts kritik mot kommunala bolag. Granskning och diskussion är grunden för utveckling och förbättring, men den rapport som debatten refererar till innehåller både frågetecken och sakfel.

Exempelvis är de största vinsterna med att driva kommunala bolag inte skatteplanering, lägre kommunalskatt eller ett bättre näringslivsklimat. Det är en möjlighet att verka långsiktigt, utanför mandatperiodernas ryckighet, och effektivt kunna leverera samhällsnyttiga tjänster. Såsom när kommuner går samman och starta gemensamma kommunala bolag. Det blir stora skalfördelar jämfört med att varje kommun ska ha en egen lösning och exempelvis svårt att rekrytera kompetent personal till all verksamhet.

Naturligtvis finns det kommunala bolag där det brister i insynen eller råder oklarheter kring hur mycket politiken ska styra. Men det handlar om oklara direktiv och otydlig styrning, och är ingen anledning att avskriva en hel organisationsform. Det som krävs är istället bättre dialog och tydligare styrning. Med det på plats finns det stora vinster med kommunala bolag som kan nyttja det bästa av två världar eftersom de verkar i skärningspunkten mellan offentligt och privat och skapar affärsmässig samhällsnytta.

Faktum är att kommunala bolag ofta fungerar som motor för lokala näringslivet. Tack vare blandningen av affärsmässighet och samhällsnytta och möjligheten att agera långsiktigt vet vi att det finns många kommunala bolag som stöttar innovation och tar risker som det privata närings-livet undviker.

Kommunala politiker får dessutom inte, som det antyds i rapporten, leka entreprenörer hur som helst. Kommunallagen innebär att kommuner inte får driva verksamhet på områden där det privata näringslivet är verksamt, till exempel restaurangverksamhet – i det fåtal fall som det förekommer handlar det snarare om restaurangskolor, där verksamheten stödjer elevernas lärande.

Vi ser gärna att ägarstyrningen av och insynen i kommunala bolag utvecklas samt att det skapas bättre strukturer för de kommunala bolagens organisation. Men då behöver frågan diskuteras sakligt och inte utifrån denna typ av förenklingar.

Per Nordenstam, vd, Sobona

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.