Nordostskåne måste göras mer attraktivt
De bistrare ekonomiska tiderna slår hårt mot privatpersoner och näringslivet. Hög inflation och stigande räntor gröper ur hushållens köpkraft och gör företagens produktion dyrare. I korten ligger att Riksbanken kommer att fortsätta att höja styrräntan under 2023. I ett historiskt perspektiv är dagens räntenivå och de kommande nivåerna enligt prognoserna inte uppseendeväckande. Dock har kostnadsökningarna för hushåll och företag på totalen blivit en oaptitlig cocktail. Omställningen från goda tider till sämre har och kommer att fortsätta vara tuff för många. Inte minst de som redan under de goda tiderna med låga räntor och hygglig tillväxt hade snäva marginaler och som kanske även lånat till konsumtion.
Samtidigt är det ohållbart att tro att hushållen generellt ska kompenseras för tuffare tider. De facto åvilar det hushållen att ha marginaler i sin ekonomi för att hantera högre räntenivåer. Andra omkostnader som har ökat, såsom livsmedel och energi, är svårare att förutse, men det går inte att i längden jobba med den typ av åtgärder som elåterbäringen har varit och är. Det ger fel signaler att ständigt kompensera ökade kostnader. I fallen med återbetalning av tidigare höga elräkningar blir det också en form av orättvisa där kompensationen blir störst för de hushåll som många gånger har haft högst förbrukning på grund av sin livsstil och har bäst marginaler i sin ekonomi.
”De nordostskånska kommunerna måste förbättra sin attraktivitet jämfört med kommunerna i sydvästra Skåne.”
Utvecklingen i samhällsekonomin kommer att leda till svårare tider även för kommuner och regioner. Besparing är aviserade och de nordostskånska kommunerna är inget undantag. De kommunala budgetarna för de kommande åren är strama och ett återkommande mantra från politikerna är att man ska satsa på kärnverksamheterna. Emellertid kommer inte heller dessa verksamheter att gå fria från de sparbeting som läggs när pengarna i de kommunala börserna inte räcker till.
Det går dock inte att sätta all framtidsutveckling på sparlåga. De nordostskånska kommunerna måste förbättra sin attraktivitet jämfört med kommunerna i sydvästra Skåne. Kristianstad och Hässleholm som är tillväxtmotorer i vår del av landskapet har ett särskilt ansvar att se till att man gör det man kan för att vara attraktiva kommuner för företag som vill växa eller etablera sig. Nordöstra Skåne brottas med lägre skattekraft än andra delar av regionen och arbetslösheten är ett gissel. Det krävs goda företagsvillkor för att vända detta och där har Hässleholm och Kristianstad en hemläxa att göra. Att ständigt hamna i bottenskiktet på Svenskt Näringslivs rankingar av företagsklimat håller inte.
Kommunerna måste också vara offensiva när det gäller att utveckla boendemiljöer med blandade upplåtelseformer som kan locka till inflyttning från andra kommuner och stimulerar omflyttning mellan boenden i olika skeden av livet. Vidare måste kommunerna agera kraftfullt för goda pendlingsmöjligheter för att möjliggöra boende här och pendling till arbete i andra delar av regionen. Fyrspår på sträckan Hässleholm–Lund är ett måste.
Nordöstra Skåne har en fantastisk potential. Nu gäller det att våra politiker inte kastar bort den potentialen bara för att det är bistrare tider. Det vore att skjuta sig i foten.
