Okända re­gi­on­po­li­ti­ker

Skå­ningarna känner inte sina re­gi­on­po­li­ti­ker. Det är in­gen ny­het men fram­går tyd­ligt i årets (gjord 2015) SOM-rap­port från Skåne som pub­li­cerats nu.

Det är inte unikt för skå­ningarna. Re­gi­on­po­li­ti­ker är de min­st kända po­li­ti­kerna i hela landet. Så har det varit i alla de SOM-un­der­sök­ningar som gjorts, både i Skåne, i Väst­ra Gö­ta­land och de riks­om­fat­tan­de.

Den ende skånske re­gi­on­po­li­ti­ker som kan sägas vara känd är re­gi­on­sty­rel­sens ord­fö­ran­de Hen­rik Frit­zon, som 35 pro­cent säger sig känna till. In­gen an­nan kommer över 20 pro­cent i kän­dis­skap. Så har det varit ock­så i de fem ti­digare un­der­sök­ningarna. In­gen har kommit hög­re än att runt 30 pro­cent av skå­ningarna känt till dem.

Det som är lite för­vånande är att An­ders Åkesson (MP) ock­så är okänd trots flera man­dat­pe­ri­oder i re­gi­on­le­dningen. Han är till och med min­dre känd bland sina egna sym­pa­ti­sörer än bland alla.

Skå­ningarna har ock­så en gans­ka ne­u­tral upp­fattning om po­li­ti­kerna är duk­tiga el­ler då­liga. ”Ba­lans­måttet”, allt­så de som tyc­ker en po­li­ti­ker är bra minskat med de som tyc­ker hen är då­lig, ligger för alla runt noll. Den som ut­märker sig är SD:s re­gi­on­råd Pat­rik Jönsson som ligger på -6. Ock­så V:s Sara Svensson har mi­nus­tec­ken i sitt be­tyg, som V-po­li­ti­kerna brukar ha.

Na­tur­ligt­vis är po­li­ti­kerna mer po­pu­lära bland sina egna sym­pa­ti­sörer. Skill­naden är störst för Jönsson.

Även kol­lek­tivt är för­tro­en­det för re­gi­on­po­li­ti­kerna svagt. Re­gi­onens po­li­ti­ker åt­njuter till och med säm­re för­troende än EU-par­la­men­ta­ri­kerna. Det kan för­stås bero på att så få känner till vil­ka som är re­gi­on­po­li­ti­ker, för för­tro­en­de­siff­rorna för olika grupper (yr­kes­grupper, po­li­ti­ker etc) verkar ha ett tyd­ligt sam­band med kun­skapen om el­ler en­ga­ge­manget för en viss grupp.

Lik­som i näs­tan alla mät­ningar har skå­ningarna störst för­troende för sjuk­vårdens per­so­nal. Även barn­om­sorgs­per­so­nalen har myc­ket höga för­tro­en­de­siff­ror.

Jämfört med Västra Götaland, där också en regional undersökning gjorts, har skåningarna en mer kritisk inställning. Förtroendet för olika yrkesgrupper är generellt något större där än i Skåne

En li­ten på­min­nel­se om fråge­for­mu­le­ringarnas be­ty­del­se kan man få av det fak­tum att sjuk­vårds­per­so­nalen sjunkit i för­troende 2015 jäm­fö­rt med mä­tningen 2011 av en enda or­sak. Ti­digare kallades det sjuk­vårdens per­so­nal, nu är for­mu­leringen hälso- och sjuk­vårdens per­so­nal.

Bland de svarande som har egna er­fa­ren­heter av ex­em­pel­vis sjuk­vården är i all­män­het för­tro­en­det större än bland öv­riga. Un­dan­taget är akut­sjuk­vården, där många verkar ha fått vänta för länge el­ler av an­dra skäl är min­dre nöjda.

Inom sjuk­vården är be­tyget högt för be­mö­tan­det och den me­di­cinska kva­li­teten. Där­emot är många kri­tiska till or­ga­ni­sa­tionens ef­fek­ti­vi­tet. Tro­li­gen är det vän­te­tider och kan­ske svå­rig­heter att nå fram på te­le­fon som av­speglas i svaren.

De senare re­sul­taten över­ens­stämmer väl med den rap­port som kom här­om­da­gen från SKL. Här har allt­så re­gi­onen nå­got att jobba med för att få mer nöjda pa­ti­enter – och kan­ske mer kända po­li­ti­ker i näs­ta mätning.