Johanna Nylander: Rätt tillsatser förlänger livet på maten
Organisationen Äkta vara utser årligen Årets matbluff med en omröstning mellan en handfull utvalda livsmedel som beskriver sig som något de inte är. I år finns exempelvis en lingoncider utan lingon och en glass gjord på ärtprotein på listan över nominerade matbluffar.
Det är rätt att uppmärksamma varor som utger sig för att vara något som de inte är. I många fall finns det absolut ett överdrivet användande av tillsatser i livsmedel liksom vilseledande marknadsföring om innehållet. Men organisationen Äkta vara slänger allt som ofta ut barnet med badvattnet, och de är inte ensamma om att missleda allmänheten med vad som är skadligt och vad som behövs i mat.
Rätt tillsatser förlänger livet på maten. Ett sådant exempel är nitrit, ett salt som inte ska överdoseras, men som förutom att göra köttet rosa minimerar den högst reella risken att förgiftas av botulism när man äter charkprodukter eller julskinka.
”Det behöver bli enklare att producera lokalt och importera globalt.”
Tillsatser anges ofta med E-nummer, och det är för att alla med allergier och överkänslighet ska ha koll på vilka ämnen som finns i en produkt även när ingredienserna heter olika saker. Systemet finns i hela EU och ämnena finns där av en anledning. Ibland rent kosmetiska, men oftast fyller de ett syfte, som att få maten att smaka bättre eller hålla lite längre. Inte minst så här under årets oxveckor där hushållsekonomin är ansträngd av inte bara januariräkningar, utan också högre elkostnader, inflation och höjda matpriser. Då är det cyniskt att skamma livsmedelsproducenter för ingredienser som gör att mindre mat behöver slängas i onödan.
Ett liknande resonemang förs av flera om GMO, genmodifierad mat och grödor. Trots att det finns flera uppenbara fördelar med GMO, som att det leder till effektivare användning av jordbruksmark, ett mindre behov av bekämpningsmedel och i vissa fall mer näringsrika råvaror, är tekniken fortfarande hårt reglerat av EU, har strikta märkningskrav och är bannlyst i de flesta miljöcertifieringar. Där har den amerikanska matsäkerhetsmyndigheten ett betydligt rimligare förhållningssätt som riskbedömer produkter och godkänner det som anses ofarligt för människors hälsa.
Hela livsmedelsbranschen är omgärdat av hårda krav om olika typer av innehållsmärkningar. Det är i grunden jättebra med tydlig konsumentinformation, och det är viktigt att inte vilseleda, men det finns en övertro i hur stor betydelse märkningar av olika slag egentligen har. Världsläget med allt från klimatförändringar till krig har gjort livsmedelsproduktion mer utsatt än på länge. En lite längre bäst-före-period och effektivare resursanvändning är inte obetydliga faktorer. Det behöver bli enklare att producera lokalt och importera globalt. Det är hållbarare både för ekonomi och miljön.
Johanna Nylander är fristående krönikör på ledarsidan.
