Välj Eskil till talman
Det första den nyvalda riksdagen ska besluta om är val av talman. Socialdemokraterna hävdar att det största partiet bör ha rätten att utse talman. Därför har alltid en socialdemokrat förts fram, och S har alltid röstat på sin kandidat, oavsett majoritetsförhållande i riksdagen.
Alliansen kungjorde redan före valet att en gemensam talmanskandidat skulle föreslås. Med den mandatställning som valet resulterade i innebär det att deras kandidat kan väljas bara om SD stöder hen. Vem vill utsätta sig för det?
Talmannen ska ju stå över partierna. Därför får talmannens ersättare träda in i riksdagsarbetet, precis som för riksdagsledamöter som blir statsråd. Därför borde voteringar om talmansposten borde undvikas.
Stefan Löfven har både före valet och efteråt talat mycket om att bryta blockpolitiken och söka samförstånd över blockgränsen. Om han verkligen menar allvar borde han kunna visa det i talmansvalet.
Det borde vara lättare att rucka på gamla principer vid valet av talman än i regeringsfrågan. Förhandlingar borde tas upp mellan Socialdemokraterna och Alliansen om vem som ska väljas till talman.
Personlig lämplighet borde stå i förgrunden, precis som när Thorbjörn Fälldin efter maktskiftet 1976 valde att ge sitt stöd till omval av talmannen Henry Allard (S) istället för att föra fram en borgerlig kandidat.
Istället för en moderat eller socialdemokrat skulle en centerpartist kunna föreslås. Båda sidor borde kunna acceptera en erfaren riksdagsman med brett kontaktnät och stort förtroende i båda lägren.
En sådan är förre landsbygdsministern Eskil Erlandsson som kryssade sig kvar i riksdagen från en fjärdeplats på listan. Han har 24 års erfarenhet som riksdagsman och statsråd och har förtroende även inom S efter blocköverskridande förhandlingar om både energi-. försvars- och landsbygdspolitik. Partierna borde kunna enas om Eskil Erlandsson som talman.
