Villaägarna är inget skattefrälse
Vänsterpartiet, som kräver regeringsplatser i en eventuell S-ledd regering efter valet, vill se en ökad beskattning av småhus. I vänsterns budget för i år handlade det om flera miljarder extra. Stora delar av Socialdemokraternas satellitorganisationer kampanjar också för ökad beskattning av fastigheter – men mer tystlåtet nu när det är val.
Statsminister Magdalena Andersson (S) är tydlig med att hon inte vill ha någon ny fastighetsskatt men vill samtidigt inte ställa ut några röda linjer i frågan.
"Om jag börjar ställa upp massa röda linjer, i högst relevanta frågor, då riskerar jag att ytterligare skapa låsningar efter valet när vi riskerar att ha ett väldigt osäkert parlamentariskt läge”, sa hon nyligen i Ekots partiledarutfrågning.
I debatten låter det många gånger som om landets villaägare är något slags skattefrälse efter det att fastighetsskatten avskaffades 2008. Så är dock inte fallet.
Att fastighetsskatten avskaffades 2008 betydde inte, vilket somliga tycks tro, att det blev skattefritt att äga ett småhus, en egendom som man, märk väl, betalat med skattade pengar. Nej, i den statliga fastighetsskattens ställe kom en kommunal fastighetsavgift och namnet till trots är den kommunala fastighetsavgiften i själva verket en skatt. För att det ska vara en avgift krävs det en specifik motprestation – och någon sådan finns inte för småhusägarna som betalar fastighetsavgift.
För politikerna handlar det om riktigt mycket skattepengar som samlas in från villaägarna. Den kommunala fastighetsavgiften inbringar nästan 18 miljarder skattekronor. Som jämförelse kan nämnas att när den gamla fastighetsskatten var som högst år 2007, drog skatten in 13,5 miljarder (villaagarna.se den 16 oktober 2019).
Om det framstår som märkligt att betala en löpande skatt för en egendom som inte generar några löpande intäkter finns dock en ännu märkligare skatt som rör villaägandet: stämpelskatterna, samlingsnamnet för de skatter och avgifter som uppkommer vid köp och inteckning av en fastighet.
Lagfartskostnaden uppgår i dag till 1,5 procent av köpeskillingen eller taxeringsvärdet, beroende på vad som är högst. För nya pantbrev betalar man dessutom 2 procent av beloppet. Enligt Ekonomistyrningsverket drog stämpelskatterna in cirka 15,5 miljarder kronor till statskassan 2021.
Eftersom de allra flesta lånar en väsentlig del av ett småhusköp är stämpelskatterna i praktiken en skatt för att bli skuldsatt. Förr i tiden fanns det en rimlighet i att betala stämpelskatter. Det kostade att hålla arkiv och hålla reda på dem. Men vad är kostnaden i dag för staten när allt är digitalt?
Inför vintern bävar många småhusägare, särskilt här i södra Sverige, för vad elräkningen kommer att landa på och samtidigt stiger räntorna vilket innebär ökade boendekostnader för de högt belånade svenska villaägarna. I ett sådant läge måste alla tankar på ökad beskattning av småhus vara helt uteslutna.
