De får ekonomipriset för teorier om auktioner
Paul R Milgrom och Robert B Wilson, verksamma vid Stanford University i USA, får ekonomipriset för sina studier i hur auktioner fungerar och för sitt arbete med att utforma nya typer av auktioner för varor och tjänster som inte går att sälja på traditionellt vis.
– Det är väldigt goda nyheter. Jag är glad för detta. Men det är väldigt tidigt på morgonen här, säger Robert Wilson på en skakig telefonledning.
Han säger att han själv inte kan minnas om han deltagit i någon auktion direkt, bara indirekt.
– Men om du ser en annons i söktjänst på internet var ju den annonsen ofta såld på en auktion, säger han.
Typer av auktioner
Auktionsteori används för att försöka förstå konsekvenser av regler för budgivning och vilket slutpriset blir.
Den modell för auktioner som de båda forskarna tog fram 1994 används för alla typer av försäljningsförfaranden exempelvis i auktioner av landningsrättigheter till flygbolag, radiospektrum till telekombolag eller fiskekvoter.
– Auktionsteorin som utvecklades av Milgrom och Wilson har varit avgörande för att utforma nya och komplexa auktionsformat, säger professor Tommy Andersson från Lunds universitet.
"Gynnat skattebetalare"
Robert B Wilson har utvecklat en teori för auktioner av föremål med ett gemensamt värde. Det kan handla om framtida värden på exempelvis radiofrekvenser eller mängden mineraler i ett område.
Paul R Milgrom har formulerat en mer generell auktionsteori som innehåller både gemensamma och privata värden och har analyserat budgivarnas beteenden.
"Upptäckterna har gynnat säljare, köpare och skattebetalare världen över", skriver Kungliga vetenskapsakademien i ett pressmeddelande.
"Sparar nog pengarna"
Internet har också drivit på användningen av auktioner på andra sätt, inte minst på finansmarknaden, enligt Robert Wilson.
– På internet pågår auktioner hela tiden av olika verksamheter, inte minst inom söktjänster som Google eller på auktionssajter som Ebay, säger professor Robert B Wilson.
Vad han själv ska göra för de fem miljoner han får i prissumma vet han inte.
– Det finns mycket jag kan använda pengarna till, för resor. Men jag kommer troligen spara pengarna, till familjen, mina barn. Vi sparar nog detta till ett annat tillfälle, säger han och tillägger att covid-19-pandemin krånglar till det.
Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne har delats ut sedan den svenska centralbankens 300-årsjubileum 1969.
De senaste årens pristagare:
2020: Paul R Milgrom (USA), Robert B Wilson (USA)
2019: E Duflo (Frankrike), A Banerjee (Indien), M Kremer (USA)
2018: W D Nordhaus (USA), P M Romer (USA)
2017: R Thaler (USA)
2016: O Hart (Storbritannien), B Holmström (Finland)
2015: A Deaton (Storbritannien/USA)
2014: J Tirole (Frankrike)
2013: E Fama (USA), L P Hansen (USA), R Shiller (USA)
2012: A Roth (USA), L Shapley (USA)
2011: T J Sargent (USA), C A Sims (USA)
2010: P A Diamond (USA), D T Mortensen (USA), C A Pissarides (Cypern)
2009: E Ostrom (USA), O Williamson (USA)
2008: P Krugman (USA)
Källa: Nobelstiftelsen