Att tala för ett helt folk

Krönikor Det är vid sådana tillfällen en politisk ledare kan växa med uppgiften och bli en verklig statsman.
Publicerad 25 juli 2011 • Uppdaterad 25 november 2021

Det är vid sådana tillfällen en politisk ledare kan växa med uppgiften och bli en verklig statsman. Det var den utmaningen Norges statsminister Jens Stoltenberg ställdes inför i söndags i samband med högmässan i Oslo domkyrka.Historien känner flera politiska ledare som just i svåra stunder visat sig ha en förmåga att uttolka ett helt folks känslor vid precis rätt tillfälle. Winston Churchill är förstås det mest spektakulära exemplet.

Churchill ansågs länge under sin karriär som en tämligen medioker politiker med allvarliga felbedömningar i bagaget. Men vid utbrottet av andra världskriget växte han ut till statsman och hjälte och var den förste bland världens ledare som insåg att Hitler och Nazityskland endast kunde stoppas med vapenmakt. Hans radiotal under kriget är med rätta berömda och bidrog till att hålla britternas mod och stridsmoral uppe när det såg som mörkast ut. Talen är välkända och bevingade och fyllda av formuleringar som blivit klassiska följeslagare för oss alla. Churchills förmåga att tolka de allierades stämningar väckte också anklang långt utanför Storbritannien.

En sentida efterföljare som lysande talare är Tony Blair. Hans tal i underhuset i samband med prinsessan Dianas död och terrordåden i Londons tunnelbana uttolkade ett helt folks avsky, men också värdighet och deltagande. Detsamma gjorde vår egen Göran Persson efter mordet på Anna Lindh. Utan manus och oförberedd besatt han förmågan att tolka sorgen både personligt och i allmängiltiga termer.I sitt tal i Oslo domkyrka var Jens Stoltenberg just både personlig och allmängiltig. När han berättade om två av de döda på Utöya, som han själv var bekant med, hördes högljudda snyftningar i kyrkan. Även kungaparet på första bänk fick ta fram näsdukarna. Stoltenberg var nära att förlora sin röst, men den bar ända fram. Det är också ett adelsmärke för en statsman, att inte bryta samman i offentliga sammanhang även om det funnes många goda skäl. Och när Stoltenberg avslutade med citera en av de drabbade på Utöya ? "om en man kan känna så mycket hat, hur mycket kärlek är vi då inte tillsammans mäktiga" ? så mynnade hans tal ut i det allmängiltiga för varje norrman i denna stund.

Även biskopen Hans Christian Kvarme slog an strängar som det norska folket känner djupt inom sig. Han citerade nämligen den norske författaren och motståndsmannen Nordahl Grieg i hans berömda dikt "I dag står flaggstangen naken ...", som Grieg själv läste i radio en dryg månad efter den tyska invasionen, på själva nationaldagen den 17 maj 1940, från den enda kvarvarande fria radiostationen i Nordnorge. En dikt som varje norrman, åtminstone i den äldre generationen, kan mer eller mindre utantill och vars sista två rader lyder:"Vi er så få her i landet, hver fallen er bror og venn.Vi har de döde med oss den dag vi kommer igen."

Admin
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.