Baka en italiensk höjdare
Jag glömmer aldrig första gången i livet jag stötte på företeelsen focaccia. I min ungdom bodde jag ett år i Italien och skickades iväg för att handla. Vadvardet där som låg på delikatessdisken och såg så märkligt, men samtidigt totalt oemotståndligt, ut?! På knackig italienska lyckades jag beställa en bit med oliver och lök på. Jag var ju bara tvungen att testa. Mamma mia, så gott!
Ändå var jag inte helt hundraprocentigt säker vad det egentligen var jag hade ätit. Bara att jag älskade det. Det blev många fler focacciarutor i vaxat papper det året. Till slut utsåg jag den enklaste varianten med enbart rosmarin och flingsalt till min favorit. Det är den fortfarande. Om den är välgjord.
Det du absolut inte vill ha är en stenhård och torr brödbit. Tricket, som jag efter idogt knådande kommit fram till, är att hålla degen så lös det bara går – men den ska ändå gå att arbeta med. Mjölmängderna i recepten här intill är därför snarare en vägvisning än exakta mått. Ta lite i taget och prova dig fram.
Focaccian får jäsa utan att bli till ett ”vanligt” bröd, samtidigt som den absorberar en hel del olivolja. Så snåla inte med oljan, du vill ha ett frasigt och nästan lite flottigt resultat. Det ska också vara härligt mjukt i mitten.
Men det fiffiga med just focaccia är att man faktiskt inte måste vara någon hejare på att baka för att få till det. Klappa ut vilken deg du än lyckas få till på en plåt, gör lite gropar med fingertopparna och fläska på med den topping du är sugen på och/eller råkar ha hemma.
Focaccia är oslagbart som lättlunch, i picknickkorgen eller som tillbehör till en lättare måltid. Oavsett smaksättning. Med fantasi, olivolja och bakglädje kommer man långt. Nästan ända till Italien.
Mia Gahne/TT
"Focaccia är oslagbart som lättlunch, i picknickkorgen eller som tillbehör till en lättare måltid."
1 stor, 2 1/2 timme (eller jäsning över natten)
Den här varianten kan kalljäsas över natten eller jäsas som vanligt med ljummet vatten.
Deg:
25 g jäst
3 dl vatten
1 msk honung
1 tsk salt
1/2 dl olivolja + extra
2–3 klyftor vitlök, rivna
1 äpple, rivet
2 dl durumvetemjöl
cirka 6–7 dl vetemjöl special
Topping:
cirka 1 dl svarta kärnfria oliver
cirka 15 cocktailtomater, i halvor
cirka 1 dl olivolja
repade valfria färska örter, till exempel oregano, timjan eller rosmarin
1 nypa chiliflakes
flingsalt
Gör så här:
1. Kalljäst: Lös upp jästen i kallt vatten. Blanda ner honung, salt, olivolja, vitlök och äpple. Tillsätt de båda mjölsorterna och arbeta tills degen blir slät och blank. Ringla över lite extra olivolja och vänd runt degen. Täck med plastfolie och ställ i kylen över natten. Varmjäst: Använd ljummet vatten och låt jäsa under bakduk i rumstemperatur i 2 timmar.
2. Smörj en långpanna eller plåt med olivolja och tryck ut degen med händerna. Fördela oliver och tomater ovanpå och peta ner dem lite lätt i degen. Ringla över olivolja. Låt jäsa i 30 minuter.
3. Gör små gropar med fingertopparna. Strö över örter, chiliflakes och flingsalt.
4. Grädda i 175 grader i 20–30 minuter.
3 stycken, 2 timmar
Deg:
3 1/2 dl ljummet vatten (40 grader)
1 påse torrjäst (10-12 g)
1 3/4 dl olivolja + extra
1 msk salt
2 tsk råsocker
cirka 550 gram vetemjöl special (cirka 9 dl)
cirka 130 gram grahamsmjöl (cirka 2 dl)
Topping:
cirka 500 g blåa vindruvor
1 kruka timjan
olivolja
nymalen svartpeppar
2–3 msk råsocker
Gör så här:
1. Häll upp 40-gradigt vatten i en bunke. Tillsätt jästen och låt stå i 5 minuter tills det börjar bubbla lite.
2. Rör ner olja, salt och socker och blanda väl. Tillsätt de båda mjölsorterna och arbeta ihop till en smidig deg. Degen ska vara ganska lös, men ändå gå att jobba med. Ta mer mjöl om det behövs.
3. Häll upp lite olja i en bunke och vänd runt degen. Låt jäsa under bakduk i cirka 1 timme. Dela i tre delar (variera gärna toppingen på de andra två).
4. Smörj en ugnsfast form eller plåt och tryck ut degen. Låt jäsa i 30 minuter.
5. Gör små gropar med fingertopparna. Krossa druvorna lite lätt, strö över och tryck ner i degen och fördela timjan ovanpå. Ringla över olivolja, peppra och sockra.
6. Grädda i cirka 20–30 minuter i 200 grader.
3 stycken, 2 timmar
Deg:
3 1/2 dl ljummet vatten (40 grader)
1 påse torrjäst (10-12 g)
1 3/4 dl olivolja + extra
1 msk salt
2 tsk socker
cirka 550 gram vetemjöl special (cirka 9 dl)
cirka 130 gram grahamsmjöl (cirka 2 dl)
Topping:
1 rödlök, tunt skivad
150 g gorgonzola
80 g valnötter
olivolja
några kvistar färsk rosmarin, alternativt 1 msk torkad
flingsalt
nymalen svartpeppar
parmaskinka
Gör så här:
1. Häll upp ljummet vatten i en bunke. Tillsätt jästen och låt stå i 5 minuter tills det börjar bubbla lite.
2. Rör ner olja, salt och socker och blanda väl. Tillsätt de båda mjölsorterna och arbeta ihop till en smidig deg. Ta mer mjöl om det behövs.
3. Häll upp lite olja i en bunke och vänd runt degen. Låt jäsa under bakduk i cirka 1 timme. Dela i tre delar. Du kan frysa in överbliven deg om du inte vill använda den genast.
4. Smörj en plåt och tryck ut degen. Låt jäsa i 30 minuter.
5. Gör små gropar med fingertopparna. Fördela rödlök, 100 g gorgonzola och valnötter ovanpå. Ringla över olivolja. Strö över rosmarin, flingsalt och peppar.
6. Grädda i cirka 20–30 minuter i 200 grader.
7. Lägg på parmaskinka och resten av gorgonzolan.
Rotari Blanc de Blancs Extra Brut (77152), 155 kronor.
Alkoholfritt: Richard Juhlin Non-Alcoholic Blanc de Blancs (1915), 89 kronor.
1. Ca’ di Pian La Spinetta, 2017 – Vino fantastico!
2. Ölands Pale Ale – ÖPA är minst lika gott som IPA.
3. Plymouth Gin – Väldigt trevlig nykomling på svensk mark.
Frysen är inte att förakta. Den duger till mer än att göra is och förvara glass i.
Ofta snöar vi in på att varor ska vara så färska som möjligt, och det är ju absolut inget fel med det. Men ibland kan det faktiskt hända att fruset är minst lika bra, i vissa fall till och med bättre.
Ta en sådan sak som spenat till exempel. Visst, ska du göra en spenatsallad är det inte så kul med fryst. Men ponera att du ska laga en vegetarisk spenatlasagne. Då går det åt en himla massa påsar färsk spenat, medan du kommer en bra bit med en enda förpackning fryst spenat.
För att inte tala om hallon. Visserligen finns det förmodligen inget godare att uppbringa på denna jord än nyplockade solmogna skogshallon. Men dem man köper i affären smakar faktiskt oftast inte så mycket och håller sig färska i typ en kvart. Frysta hallon är en helt annan grej, dessutom har de en härlig syra som man kan utnyttja även till mat. Jag kör till exempel med frysta hallon i stället för tranbär i syrliga såser. (Tänk på att Livsmedelsverket rekommenderar att koka frysta hallon innan de används.)
Och fisk som fryses in direkt på båten är ju egentligen färskare än ”färsk” fisk som ofta transporteras långa sträckor.
Med frysta grönsaker är det även lättare att bara använda så mycket du faktiskt behöver och stoppa in resten i frysen igen, vilket är ett smart sätt att minska matsvinnet. Dessutom har de plockats när de är som bäst – en smakmässig fördel.
Så snacka inte skit om frysmat. Den är cool på många sätt.
