Chile till val om diktatorns konstitution

När den nuvarande konstitutionen skrevs 1981 styrdes Chile av Augusto Pinochet. Fastän författningen reformerats flera gånger sedan dess anses den ligga i vägen för större sociala förändringar – och påminna om den forne militärdiktatorns skräckvälde.

För två år sedan röstade därför nästan 80 procent av chilenarna för att konstitutionen ska bytas ut. Men opinionssiffror nu tyder på att söndagens folkomröstning, som skjutits upp flera gånger på grund av pandemin, kommer att avslå det nya förslaget.

– Vi vill inte bli ett nytt Venezuela, vi har mycket att förlora, säger ingenjören Patricio Gutierrez, som fruktar att en ny konstitution skulle leda till instabilitet och skada ekonomin.

Den främsta drivkraften bakom folkomröstningen är de omfattande protesterna 2019, där demonstranterna krävde ökad social jämlikhet. Ekonomin har förvisso varit relativt stark i Chile, men klyftorna har vuxit. Många anser att dagens konstitution, där privata företag ges stort inflytande över viktiga näringar, ökat den ekonomiska ojämlikheten. Den fastställer heller inte statens ansvar gällande sjukvård och utbildning, vilket var två av proteströrelsens krav.

Det nya konstitutionsförslaget har arbetats fram av en folkvald kommission bestående av 154 män och kvinnor, de flesta partipolitiskt obundna, med 17 platser reserverade för personer ur Chiles ursprungsbefolkningar.

Förslaget innebär bland annat skrivelser som går att tolka som en öppning för att göra abort lagligt, samt flera åtgärder för att skydda miljön. Ursprungsfolken, som utgör 13 procent av befolkningen, skulle enligt förslaget också få rätt till ökat självbestämmande.

Men många av de som 2020 röstade för en ny konstitutionen har nu bytt sida, eftersom de anser att förslaget till ny författning är för omfattande och radikalt.

– Nej-sidan kommer troligtvis vinna, säger statsvetaren Marcelo Mella.