De röstar – men vill inte bli stoppade i fack
– Det är många som känner som jag, i synnerhet unga. Vi ser till kandidaten, inte partitillhörighet.
I kiropraktorns lummiga trädgård i södra Miami står inte bara hans mobila behandlingsklinik parkerad. Här trängs också skyltar med politiska budskap. Det är tydligt att Solomon planerar att rösta på Demokraternas utmanare Joe Biden i det amerikanska presidentvalet den 3 november. Men, understryker han, det har lite att göra med Bidens partitillhörighet.
– Joe Biden inser vilken röra som skapats de senaste åren och verkar ha en plan för vad han ska göra åt den, därför får han mitt stöd. Många andra oberoende väljare resonerar likadant.
Öppna val?
Invid Biden-Harris-skyltarna under palmerna finns också plakat med budskapet "Rösta för Amendment 3 (tillägg 3)". Det är ett förslag som Floridaborna, parallellt med presidentvalet, ska folkomrösta om och som engagerar många oberoende väljare.
I korthet går det ut på att primärvalen och valen till lokala församlingar och delstatsposter ska öppnas för alla – till skillnad från nu då de hålls inom de två stora partierna (Republikanerna och Demokraterna) och väljare måste vara registrerade medlemmar. Med så kallade öppna val skulle fler aspiranter kunna kliva in på arenan, inte enbart de två dominerande partiernas.
Helt öppna val finns i dag i minst 21 av USA:s delstater, flera andra har delvis öppna processer, enligt informationssajten Ballotpedia.
– Öppna val vore betydligt mer rättvist. På delstatsnivå spelar kandidatens person och de frågor han eller hon driver större roll än partitillhörighet, säger Solomon.
Skavde lite
Själv beskriver han sig som socialt liberal men skattemässigt och ekonomiskt konservativ. Det innebär att han befinner sig i en politisk mittfåra, till skillnad från de ideologiskt mer extrema ställningstaganden som Republikanerna respektive Demokraterna intagit nationellt.
– Jag tror på jämlikhet, kvinnors rätt att välja om de vill genomgå en abort samt åtgärder mot klimatkrisen. Men jag vill också att mina skatter ska vara riktigt låga och att skattemedel används ansvarsfullt, säger han.
I flera år, parallellt med att Solomon var kiropraktor för tv-serien Miami Vice och behandlade delar av USA:s OS-trupper, var han medlem i Demokraterna – men det skavde alltid lite. Runt millennieskiftet ställde han upp i sitt första val och med åren blev det flera kampanjer både lokalt och till delstatsförsamlingen, dock utan seger. Han säger att han fick dåligt stöd från det egna partiet, att Demokraterna var ovilliga att hjälpa honom att kampanja.
– Det kan ha att göra med att jag bor ett distrikt som brukar rösta republikanskt, de ville inte lägga pengar här. Men det var ändå frustrerande, säger han.
Största vågmästaren
Irriterad över det "hyperpartiska och galna" politiska klimatet lämnade han i fjol partipolitiken med målet att jobba för framtida öppna val. Det verkar han inte vara ensam om. Andelen Floridaväljare som registrerat sig som "oberoende" har ökat från drygt 24 procent vid det förra valet till över 26 procent i år.
– Vi tänker själva, vi vill inte bli inplacerade i fack och vi ogillar de extrema former som partipolitiken tagit, säger Solomon om sin grupp.
Ökningen av antalet oberoende väljare bidrar ytterligare till bilden av Florida som en vågmästarstat, där det i presidentvalssammanhang pendlar mellan demokratisk och republikansk majoritet. Att Florida dessutom är så folkrikt att delstaten har hela 29 elektorer (störst bland vågmästarstaterna) gör dess väljare än mer attraktiva för presidentkandidaterna.
Tina Magnergård-Bjers/TT
Fakta: Florida i siffror
Blev USA:s 27:e delstat 1845.
Antal elektorer: 29
Antal invånare: 21,5 miljoner
Andel spansktalande, så kallade hispanics: 26,4 procent
Andel svarta: 17 procent
Andel med högskoleexamen: 29,2 procent
Medianinkomst per hushåll och år: motsvarande cirka 467 000 kronor
Andel som lever i fattigdom: 13,6 procent
Republikanen Donald Trumps genomsnittliga opinionsstöd: 47,1 procent
Demokraten Joe Bidens genomsnittliga opinionsstöd: 48,7 procent
Källa: US Census Bureau, Floridas delstatsregering och Real Clear Politics
Bakgrund: Vågmästarstaterna
Vågmästarstat (på engelska swing state eller battleground state) kallas de delstater i USA som i presidentval i USA ofta byter preferenser mellan Republikanska partiet och Demokratiska partiet.
För att vinna valet krävs minst 270 så kallade elektorsröster. Den kandidat som vinner en delstat får i de flesta fall alla dess elektorsröster. Valet avgörs därmed i praktiken i några viktiga vågmästarstater.
29 elektorer
Republikanskt vid det förra valet, men lutade åt Demokraterna och Barack Obama två gånger om i valen dessförinnan. Vid valet 2000 vann republikanen George W Bush med 537 rösters marginal efter en rösträkningstvist som togs till domstol.
En vecka innan detta val bedömdes Biden ha en knapp ledning här, baserat på sammanvägningar av opinionsmätningar.
20 elektorer
Rejäl övervikt för Demokraterna under Obama-eran, men en knapp seger för Trump senast. Här bedöms pendeln nu kunna svänga tillbaka, då Biden har haft viss marginal på sin sida i opinionsmätningarna.
18 elektorer
En av de stora överraskningarna i valet 2016: Donald Trump kammade hem en storseger och det sades att det tidigare så jämna Ohio kanske inte längre kunde ses som en vågmästarstat. Baserat på mätningarna blir det jämnare denna gång, med en liten fördel för Trump.
16 elektorer
Förra gången vann Trump med den minsta segermarginalen i delstatens historia. Han bedömdes i efterhand ha lyckats locka många arbetarklassröster som historiskt lutat åt Demokraterna. Denna gång lutar det enligt mätningar åt Biden.
15 elektorer
Har röstat republikanskt vid tio av de senaste tolv valen. Bedöms vara till stor del avgörande för att Trump ska kunna bli omvald och presidenten har avlagt en mängd visiter de senaste månaderna. För Demokraterna kan delstaten vara avgörande för att ta makten i senaten.
11 elektorer
Ytterligare ett traditionellt fäste för Republikanerna där utgången är osäker. Dels har delstaten haft en stor inflyttning de senaste åren och dels finns där en stor grupp så kallade hispanics som lutar åt Demokraterna. Ett skifte har också avspeglats i de senaste valen på delstatsnivå.
10 elektorer
När Hillary Clinton förlorade i Wisconsin senast beklagade sig lokala demokrater över att hon inte ens besökt delstaten under valrörelsen. Biden har dykt upp flera gånger och ser ut att ha ett övertag mot Trump.
6 elektorer
Sedan länge en svår match. De senaste 40 åren har Demokraterna vunnit här sex gånger och Republikanerna fyra. En relativt stor andel av Iowa-väljarna betecknar sig själva som oberoende. Mätningarna ger inget entydigt svar.