De tar hästen till High Chaparall

Nästa helg är det Western Weekend på High Chaparall och dit är tjejerna på väg. Igår stannade de till vid Tannsjön utanför Strömsnäsbruk för att laga soppa och spagetti med köttfärssås på ett rykande triangiakök. Islandshästarna Oddur och Piltur stod och betade i skuggan vid sjökanten. Dagsturen skulle gå till JA-ranch för övernattning och vidare färd mot Värnamo. Det hela startade som en kul idé. Elisabeth Nilsson har ridit sen hon var barn och har besökt westernhelgen flera gånger tidigare. Men det är första gången hon tar sig dit på häst. – Jag ville ta semester och har alltid drömt om att gör en långritt. Nu är man ett med naturen, man kommer ner i varv och kan ta dagen som den kommer, berättar hon. Första stoppet gjordes utanför Klippan och andra natten stannade ryttarna i Skånes Värsjö. Cirka tre mil rider de varje dag, främst på småvägar hela vägen upp till nöjesplatsen. Det enda svåra så här långt har varit när regnet föll vid ritten från Örkelljunga. Och såklart ett litet hinder när hästarna slet sig loss i förrgår kväll för att ta sig tillbaka in mot Markaryd. – De stannade vi en gräsplätt och där hjälpte folk till med knäckebröd och allt möjligt, berättar Elisabeth Nilsson. Medryttaren och väninnan Karolina Valdas har själv bara ridit sex gånger förut. Det är hennes första långa tur på häst och redan nu efter fyra dagar har hon ridit längre än i hela sitt tidigare liv. – Först trodde jag att det skulle bli regnigt och kallt hela tiden, men det har varit lugnt att rida. Det har varit över all förväntan, säger Karolina Valdas. – Jag rekommenderar det. Man kan inte stressa, det är som en riktigt semester, fortsätter hon. De är båda tacksamma över att folk på vägen har hjälpt dem med både mat och logi. Elisabeth Nilsson är också glad över en god reskamrat. – Jag räknar med att det ska ta sex dagar och under den tiden lever man tight. Då gäller det att man gillar varandra, säger hon. Längs vägen har de stannat vid bekanta och hos folk som viljat hjälpa dem med resan. Tidningen Hästfolk och radio har hjälpt till att hitta sovplats till både människor och hästar. Att ta in på vandrarhem är inte lika enkelt. För att förbereda sig tänkte de köra vägen med bil, men de tog istället en chansning. Det enda som planerades var vilken utrustning som skulle tas med. - Vi försökte att inte ta någon onödigt med oss, säger Elisabeth Nilsson Det är möjligen liggunderlagen i så fall. Vi trodde inte att folk skulle vara så vänliga och ta emot oss, inflikar Karolina Valdas. Nu bär det vidare norrut under flera soliga och varma dagar. Men på hemvägen får de i alla fall pusta ut. - Då kommer min dotter och hämtar oss med hästsläp, säger Elisabeth Nilsson.