Det här behöver du veta om slutförvaret

TT: Vad är det regeringen ska bestämma om den 27 januari?

– Regeringen ska besluta om två saker, tillstånd enligt kärntekniklagen, och om tillåtlighet enligt Miljöbalken, säger Michael Egan, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten och ansvarig för samordningen av kärnbränslefrågan.

Det gäller dels själva metoden att slutförvara kärnbränslet i kapslar långt ned i urberget i Östhammars kommun. Dels inkapslingen av bränslet, som ska ske i Oskarshamn där mellanlagret för bränslet redan finns, förklarar han.

Varför har det dröjt så länge?

Michael Egan berättar att det är en mycket lång och mycket omfattande process, som sträcker sig tillbaka till 70-talet, och den så kallade villkorslagen. Den innebar att kärnkraft inte skulle få användas om man inte hittade ett säkert sätt att ta hand om avfallet. Sedan dess har både metod och plats för förvaret utretts, liksom var själva bränslet ska kapslas in.

Ansökan lämnades in redan i mars 2011, och sedan dess har myndigheterna utvärderat och undersökt metoden. Nu har regeringen haft frågan på sitt bord sedan 2018.

– Det är en omfattande process att bereda frågan, säger Egan, och berättar att Strålskyddsmyndigheten och andra i olika omgångar lämnat mängder med information, både som en del av myndighetens beredning och som svar på de frågor som regeringen haft.

Hur ska kärnbränslet förvaras?

Metoden innebär att bränslet förvaras i kapslar, långt ned i berggrunden på 500 meters djup omgivna av en särskild lera, förklarar Michael Egan.

– Först är det gjutjärn runt bränslet, men gjutjärnet är inte särskilt korrosionsbeständigt. Därför är det koppar runt gjutjärnet.

Kapslarna måste stå emot hårt tryck, både från berget och grundvattnet, liksom en eventuell framtida istid med tung is på. Bergets kvalitet är mycket viktig.

– Även risken för skalv beaktas.

Hur mycket bränsle rör det sig om?

Totalt räknar kärnkraftsbranschen att det handlar om maximalt 12 000 ton bränsle.

Hittills, sedan kärnkraften togs i drift på 1970-talet, finns nästan 8 000 ton utbränt bränsle i mellanlagret Clab i Oskarshamn. Där står bränslet och svalnar i mellan tio och tjugo år. Innan det överhuvud taget kan bli aktuellt med slutförvaring tar det alltså lång tid, men det finns "slutförvaringsfärdigt" bränsle som står och väntar i Oskarshamn, berättar han.

8 000 ton var så långt de gamla tillståndet för Clab räckte. I somras larmade kärnkraftsägarna om att läget höll på att bli kritiskt, då mellanlagret snart inte skulle räcka till.

I slutet på sommaren i år fattade regeringen därför beslut om att höja taket till 11 000 ton.

– Det ska räcka för nästan allt kärnbränsle som har varit i drift och det som kommer till.

Vad händer när regeringen fattar beslut?

Även om ett beslut kommer snart så innebär det inte att kapslarna kan stoppas ned i berget än på länge. Det återstår villkorsförhandling i Mark- och miljödomstolen inför beslut om tillstånd enligt miljöbalken, och en fortsatt prövning enligt kärntekniklagen inför olika steg innan slutförvaret och inkapslingsanläggningen tas i drift, säger Egan.

– Om regeringen beslutar om tillåtlighet enligt Miljöbalken så ska ärendet tillbaka till Mark- och miljödomstolen, som sätter villkor för det enligt lagen.

Därefter krävs särskilda medgivanden, både för att få bygga och driftsätta anläggningen i Östhammars kommun, och tillstånd för att bygga och driftsätta inkapslingsanläggningen i Oskarshamn. Dessutom kommer hela byggprocessen att följas av besiktningar och olika prövningar, förklarar han.

Vem betalar för kärnbränsleförvaret?

– Kärnkraftsägarna är skyldiga att finansiera avfallshanteringen. De betalar en andel av inkomsterna från elproduktionen till Kärnavfallsfonden, som är en statlig myndighet.

Det är därifrån pengarna för anläggningarna i både Östhammar och i Oskarshamn ska tas. Vid slutet av 2020 var totala värdet på fonden cirka 77 miljarder kronor, enligt Kärnavfallsfondens årsredovisning.

När kan kapslarna föras ned i berget i Forsmark?

Det dröjer. Regeringen har nu sagt att ett beslut kommer att fattas den 27 januari nästa år, men det innebär inte att anläggningen kan börja byggas direkt.

– Regeringens beslut kan överklagas. Och det återstår domstolsprövning och stegvisa prövningar.

Egan tror att en byggstart skulle kunna ske tidigast i slutet av 2023, men troligare är att det blir senare. Sedan återstår byggtiden, som kommer att ta tid.

– Alla tunnlar och gångar byggs inte direkt. Man driver anläggningen och bygger samtidigt.

Hur gör andra länder?

Ännu finns inte något land som slutförvarar sitt utbrända kärnbränsle.

– Sverige ligger i framkant. Finland har ungefär samma berggrund som vi, och de har börjat bygga nu med samma metod som den svenska kärnkraftsindustrin vill använda. Om allt går som planerat kan det finska slutförvaret bli det första som tas i drift.

– Andra länder som står långt fram med konceptutveckling inkluderar Frankrike och Kanada, säger Michael Egan, men tillägger att inga andra länder har kommit fram till tillståndsprövning ännu.