Ekonom oroas av snabba räntehöjningar
– Man vill dämpa efterfrågan. Man vill få en sättning i ekonomin. Men det finns en risk att man tar i för mycket och att det blir en för snabb inbromsning, säger Torbjörn Isaksson.
Inflationsproblemet som brett ut sig i västvärlden – med rötterna i pandemirelaterade problem och Ukrainakriget – har fått rader av centralbanker att svara med historiskt snabba räntehöjningar.
Fed och ECB driver på
USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) och kollegorna på Europeiska centralbanken (ECB) driver på höjningscykeln. Andra – som centralbankerna i Kanada och Australien – har börjat lugna sig, medan exempelvis japanska centralbanken envist fortsätter att stimulera med stödköp och en styrränta på minus.
Fed komplicerade i onsdags bilden genom att flagga för att man efter fyra så kallade trippelhöjningar på 75 punkter (0,75 procentenheter) i rad nu kan börja gå lite mer varsamt fram med mindre höjningar. Men samtidigt är budskapet hökaktigt. Enligt chefen Jerome Powell ser det ut som att Fed kanske måste fortsätta höja styrräntan till en högre nivå nästa år än vad han tidigare hade räknat med.
Bank of England – den brittiska centralbanken – följde upp med en höjning på 75 punkter på torsdagen. Fast därifrån var medskicket duvaktigt, snarlikt kollegorna i Kanada och Australien. Räntehöjningen fattades av en oenig direktion där två av nio ledamöter vill se en väsentligt mindre höjning. Bank of England är också tydlig med att man inte kommer att behöva fortsätta höja räntan så mycket som marknaden just nu prisat in.
Gasar och bromsar för mycket
Riksbankens nästa räntebesked ska levereras om några veckor, närmare bestämt den 24 november. På marknaden räknar man just nu med att Riksbanken höjer räntan med minst 75 punkter till 2,50 procent i november och fortsätter upp till en topp kring 3,25–3,50 procent nästa år. Sedan antas styrräntan i princip ligga kvar kring denna högre nivå åtminstone till slutet av 2025.
Nordeas ekonomer räknar med att Ingves sista räntehöjning blir 50 punkter innan han vid årsskiftet lämnar över stafettpinnen till nästa riksbankschef, Erik Thedéen.
– Men det blir allt mer sannolikt att de höjer med 75 punkter i november, säger Torbjörn Isaksson.
Det hänger bland annat samman med att ECB höjde med 75 punkter i sitt senaste räntebesked i slutet av oktober.
TT: Är Riksbanken på väg att ta i för mycket?
– Ja, den risken är uppenbar. Riksbanken gasade för mycket förra året och nu bromsar de sannolikt för mycket, säger Isaksson.
– Svensk inflation är till största delen globalt bestämt och det är viktigare för svensk inflation vad Fed gör än vad Riksbanken gör. Riksbanken förstärker svängningarna i ekonomin och det är olyckligt och det är något vi måste diskutera mer, tillägger han.
"Det är inte svårare än så"
Enligt Isaksson handlar det bland annat om att Riksbanken har fel fokus och koncentrerar sig för mycket på inflationen, det vill säga hur konsumentpriserna utvecklas.
– Man måste också väga in stabiliseringspolitiska aspekter i penningpolitiken. När ekonomin går bra ska man hålla räntan lite högre, även om inflationen är låg. Det är inte svårare än så.
Sårbarheterna i den svenska ekonomin, som den höga skuldnivån bland hushåll och i fastighetssektorn, måste också tas i beaktande, enligt Isaksson.
– Nu får vi tillbaka för att vi låtit skulderna öka snabbt i många år och skapat en sårbarhet som nu prövas. Jag känner en stor oro inför hur hushållen och företagen ska klara av den här ränteuppgången under 2023.