En låt för hemmaplan
Han är först ut på hemmaplan, Andreas Johnson från Bjärred. Och det med en låt som är som gjord för arenaformatet. Och för fotboll.
– Jag är tränare för Hammarbys flickor 06 och tjejerna har tjatat länge om en egen låt, förklarar Andreas Johnson. När jag hörde ”Army of us” första gången tänkte jag bara – den här är klockren.
Om vi fortsätter på idrottsspåret så var det också en gång hockey och ett avtacklat knä som fick Andreas Johnson att satsa allt på musiken.
– Jag spelade hockey i ett framgångsrikt lag men när jag skadade mig lade jag över all den tid jag lagt på hockeyn på musiken istället, berättar han under en Mellopaus på Savoy i Malmö. Vi repade och repade och även om vi var värdelösa från början hände det saker under resan. Jag hade egentligen ingen plan B heller så till slut stod jag där och var 27 år och konstaterade att det är musik jag ska hålla på med.
I år är det 20 år sedan Andreas Johnsons stora genombrott med superhiten Glorious och när han står på Malmö Arena i kväll, en arena han för övrigt var med och invigde 2008, är det sjunde gången han medverkar som artist på Melodifestivalen och åttonde som låtskrivare. Första gången var 2006 med ”Sing for me” och senaste 2015 med ”Living to die”.
– Jag är så glad att det är Malmö och hemmaplan. Jag gillar verkligen arenan och det är härligt att komma hem till Skåne på det här sättet.
Kommer du att vara nervös?
– Absolut. Det har ju hänt några gånger att man stått där inför miljoner tv-tittare och tänkt – hur i helvete är det nu första textraden går? Men det är alltid nervöst, det spelar ingen roll om det är en arenaspelning eller ett litet konserthus. Man vill få till den där känslan och uttrycket och känna hur man är ett med musiken och låten.
– Sedan kan man fråga sig varför man utsätter sig för pressen med Melodifestivalen så många gånger. Men varje gång har det varit för att jag haft något att säga. Och det är också Sveriges största nöjesprogram. Jag har haft låtar som gått väldigt bra som jag fått bära med mig resten av karriären tack vare Melodifestivalen.
Hur skulle du beskriva ”Army of us”?
– Med den kände jag direkt att – shit, den här är riktigt bra, den vill jag göra! Och det är en låt som gör sig väldigt bra i en stor arena. Den definierar också många element som funnits i min musik sedan starten. Den har en folklig vers och en hyfsat dramatisk uppbyggnad till en storslagen, melankolisk refräng.
Hur ser ditt nummer på scen ut?
– Jag har med mig ett band och vi ska försöka få igång publiken på ett bra sätt. Det ska kännas lite som sista låten på en livekonsert.
I kväll vet vi hur det går för Andreas Johnson och ”Army of us”. Själv tycker han att den hör hemma i finalen.
– Jag har lyssnat enormt mycket på den, mer än någon av mina andra Mellolåtar, och det är lite samma känsla som när vi gjorde ”Sing for me”. Jag hoppas det är en låt jag kan få nytta av länge.
Och längre fram i år?
– Efter det här ska det bli en ep med lite ny musik och så får vi se om det blir något kring Glorious med tanke på att det är jubileum.
– Och så har jag ju fotbollen, lägger han till med ett brett leende. Jag älskar verkligen att stå ute i kylan de där kvällarna på Kanalplan i Stockholm. Det är en härlig värld också, idrottens värld.
1. Starkaste Mellominnet?
– Det roligast har inte med musiken att göra. Det var när jag fick spela hockey med Leksands A-lag uppe i Leksand första gången jag gjorde Melodifestivalen 2006. Jonas Bergqvist, som jag känner lite, var sportchef för Leksand och drog ihop några killar från A-laget och jag och mitt band var med och alla vi har spelat hockey och bandy. Det var brutalt kul och jag lyckades får göra en sådan där Kenta Nilsson- eller Foppa-straff på deras målis i slutet.
2. Bästa Mellolåten genom tiderna?
– Jag tycker väldigt mycket om ”Judy min vän” med Tommy Körberg och jag har ingen anledning att byta ut den.
3. Det här måste man hgöra när man tittar på Melodifestivalen?
– Hemma med barnen då är det ju chips som gäller, det går inte att komma ifrån. Det finns ingen Mello utan chips.